What is this shit?

Mitt foto
Här presenteras och recenseras skön kultur i form av filmer som oftast ligger utanför den pisstråkiga mainstreamen. Betygen beror helt och hållet på författarens humör för tillfället och god smak har sällan företräde. Ett kulturarv som hamnat i garderobens innersta skamvrå ska lyftas fram och främjas! Samtidigt kan den stora massans film ibland få sig ett värdigt omdöme. Det är fritt fram att lufta allehanda åsikter här.

söndag 15 augusti 2021

TRAUMA (1978) Spanien, 87 minuter. Regi: León Klimovsky.



"Psycho"-giallo

Det sista man tar av sig när man checkat in på rummet är de svarta läderhandskarna.

Författaren Daniel (Heinrich Starhemberg) tar in på ett pensionat på den avlägsna spanska landsbygden för att få lite skrivande gjort. Stället drivs av den mystiska unga Veronica (Ágata Lys) som även tar hand om sin handikappade make som man aldrig ser till. Veronica fattar tycke för sin nya gäst men har mindre till övers för alla de livliga par som även dyker upp och plötsligt börjar de alla försvinna.

Tar man på sig en Swedish Erotica-scarf och klockarmband med nitar märker ingen att man är en degig gubbe.

När regnet smattrar på rutorna i den svenska sommaren är det alltid mysigt att dyka ner i det soliga sydeuropeiska 70-talet för lite mysvåld och sleaze. Den här spanska giallon är rätt stillsam och väldigt fokuserad på dynamiken mellan Veronica och Daniel. Morden kommer vartefter igång men även om det är skojigt att se den klassiska giallo-rakkniven göra sitt jobb är effekterna billiga i form av föga övertygande blodsprutande kniv.

Diplomatiska ord. Men så är han ju författare också.

Damerna är genomgående väldigt attraktiva och sexiga Isabel Pisano bjuckar på mycket hud (och hår). För de mer regnbågslagda männen blir det kanske inte fullt lika mycket grannlåt. Franco-bekantingen Antonio Mayans skuttar omkring i kallingar och så får vi en märkligt homoerotisk scen mellan Starhemberg och Tony García Jr. som spelar den unge pojken som smyger omkring runt pensionatet. Starhemberg ser även till att hetta till det i rutan då han serverar oss sin guppande gubbröv. Mmmm...

Glatt ungt par får Fawlty Towers-bemötande.

Heinrich Starhemberg kan tyckas vara ett märkligt val som ledande man i en sydeuropeisk giallo-våffla, med sin gubbiga icke-atletiska look, men när man synar filmskapar-teamet närmare upptäcker man att vår ledande aktör också råkar vara filmens exekutiva producent. LOL! Han fungerar dock hyfsat i rollen även om man kan ha svårt att se vad den unga attraktiva Veronica skulle se i den degiga gubben med den vindpinade frillan. Sådärja! Där exponerades våra ytliga förutfattade föreställningar.

Veronica åmar sig högst motvilligt för sin dunkle make.

Filmen rullar på i ett behagligt mak och den till synes uppenbara upplösningen har hela tiden en skön underton av att saker inte riktigt gått till som man trott ändå. Det smålökiga slutet hamrar hem denna poäng på ett rätt fånlustigt vis.

BETYG: 4(+)/7 En riktigt trevlig rulle som trots sitt lugna tempo aldrig blir tråkig.

Horse play i underkläderna med Antonio och Irene Foster.

Det som är riktigt sjukt i denna giallo är att handtaget här går uppåt!!!

Det där ser inte bra ut Antonio...

Giallo-vision.

Kanske inte så stajligt med billiga Chuck T-kopior.

Rakkniv med sprits.

Här är en annan rakkniv. Men skit i den! Notera istället Heinrichs härliga vindtunnel-från-sidan-frisyr.

Mums filibabba!

Katt får skit.

Ytterligare ett kåtpar checkar in.

Men vilka fördomar!

Eller?

Katt är förvirrad.

Mat - innan den är smakfull.

Alla giallo-mördare kan inte ha stil.

Isabel levererar subtila repliker.

Värst vilka håriga armar mördaren har...

"You've got that right baby!"

Du menar det sexiga guppandet med din farbrorsröv vi just fått bevittna?

Han rusar hastigt upp - tätt följd av kameramannens skugga.

Tyvärr inget videoklipp denna gång. 😿



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar