What is this shit?

Mitt foto
Här presenteras och recenseras skön kultur i form av filmer som oftast ligger utanför den pisstråkiga mainstreamen. Betygen beror helt och hållet på författarens humör för tillfället och god smak har sällan företräde. Ett kulturarv som hamnat i garderobens innersta skamvrå ska lyftas fram och främjas! Samtidigt kan den stora massans film ibland få sig ett värdigt omdöme. Det är fritt fram att lufta allehanda åsikter här.

onsdag 6 november 2019

BLACKENSTEIN (1973) USA. 87 minuter. Regi: William A. Levey.



Black-(som i pank)-enstein

Bordellbelysning är viktig för att skapa rätt stämning i labbet.

Unga dr. Winifred Walker (Ivory Stone) söker upp sin gamle läromästare dr. Stein (John Hart) då hon tror att att denne genom sin banbrytande DNA-forskning kan hjälpa hennes fästman Eddie (Joe De Sue) som just återvänt, svårt skadad, från Vietnam. Dr. Stein tar emot Eddie med öppna armar och Winifred får assistera honom. Doktorns assistent Malcomb (Roosevelt Jackson) kärar dock ner sig i Winifred och när hon artigt nobbar honom hämnas han genom att mixtra med Eddies DNA-injektioner. Resultatet är förödande!

O heliga Mary Shelley! Vad har de gjort med ditt verk?

Vi kände att förr eller senare måste vi se den här gamla blaxploitation-skräckisen som vi misstänkte inte skulle vara alltför bra. Man kan väl lugnt säga att våra instinkter sällan slår fel och så inte i detta fall heller. Att det skulle vara så här genomuselt trodde vi dock inte. På gott och ont.

En märklig och väldigt labil sjukskötare utan empati för da brotherman.

Det finns inte många rätt i den här filmen. Den är så stenkorkad och uselt genomförd att Ed Wood skulle rodna. Många lokala skolövningsfilmer har bättre skådespeleri än denna våffla och själva monstret/Eddie är en av de sämre aktörerna. Här skulle man kunna önska att dr. Stein skulle väcka det stendöda skådespeleriet till liv i sitt laboratorium. Fast nu väcker han ju inte några döda till liv som i originalet utan håller snarare på med några slags dr. Moreau-experiment. Däremot ska själva labbet vi ser i filmen vara lånat från originalfilmen. Arkivmusiken känns också lånad från när seklet var ungt och är dessutom fullkomligt missbrukad då man vräker på med dramatiska toner vid de märkligaste tillfällena

Charlie Sheens tigerblod manifesterar sig på utsidan av kroppen.

När monstret till slut sätter igång med sina mordiska upptåg är det självklart utan vett och reson. Det blir lite gore:igt här och där, givetvis på vi-lägger-några-köttbitar-på-skådisen-nivå, samt även lite tutt-flashande - bara för att. Man fyller ut filmen med ett kort standup-nummer som är så dåligt att "Släng Dig i Brunnen" framstår som komisk genialitet och avslutar det med ett musiknummer som tydligen kompromissats in i filmen. Slutet är bara en kulmen på de ologiska dumheter som pågått hela rullen. -SPOILER ALERT- Monstret jagar en random brud som han dödar i en gammal fabrikslokal. Plötsligt dyker bylingen upp och släpper lös några dobermann-hundar som jagar ifatt monstret, dödar det och börjar äta (!) på det. x-D Sista klippet antyder även att monstrets fästmö Winifred snabbt finner tröst i den stilige polisinspektören med afrofrillas (James Cousar) famn. Vi sååå önskade att de skulle kyssas men så ostigt blev det tyvärr inte.

BETYG: 3(-)/7 En riktig vrålkalkon denna film. Stundtals tråkig, mestadels fullkomligt ologisk och dum, ibland skrattretande.

Jo du syster. Då skulle du se vad han har mellan benen!

Filmens coolaste shot.

Detta är hela Joe De Sues skådespelarmässiga känsloregister.

Ingen knasig vetenskapsman utan lattjo brillor.

Ser ut som den gode doktorn är ordentligt laddad. Hey-O!

Han verkar rätt nyfiken på vad för slags "monster" han skapat...

Bara ett av många exempel på filmens logik: Varför flyttas Eddie ner till en fängelsehåla i källaren och hur i allsin dar kan Winifred tycka att detta inte är ett dugg konstigt?

Definitivt inga frankensteindojor men det var ju viktigt att se sharp dressed ut under denna period.

Ett klassiskt fall där stympning automatiskt medför bylsig deformering av offrets kropp.

Andy Cs standup-nummer kanske inte riktigt kommer upp i Dave Chapelles klass.

Pimp-tvillingarna skiter dock på sig av skratt.

Kanske mer läge att skratta åt när han skådespelar förvånad skräck.

Verkar pågå nån slags #metoo-aktivitet här.

Men förövaren får sitt straff!

Öhh...och även offret. (Notera hyperrealistisk gore!)

Monstret i all sin karismatiska glans.

Inte visste vi att Shaquille O'Neals skådespelarkarriär började långt innan "Kazaam".

Hello doggie! Men vad äter doggie på..?

Trailer som nästan är lika uselt klippt som filmen.

Se när monstret löper amok hos dr. Stein.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar