What is this shit?

Mitt foto
Här presenteras och recenseras skön kultur i form av filmer som oftast ligger utanför den pisstråkiga mainstreamen. Betygen beror helt och hållet på författarens humör för tillfället och god smak har sällan företräde. Ett kulturarv som hamnat i garderobens innersta skamvrå ska lyftas fram och främjas! Samtidigt kan den stora massans film ibland få sig ett värdigt omdöme. Det är fritt fram att lufta allehanda åsikter här.

måndag 2 november 2020

I WANT MORE (1969) USA, 32 minuter. Regi: Jack Beap.



I want more - to happen

Se hur han dömer de medverkande i filmen.

I denna skakande dokumentär får vi se vad som pågår bakom lykta dörrar i det depraverade Los Angeles. Allt från husockuperande bikers och deras kollektiva livsstil till lesbiska orgier i flådiga lyxvillor.

Japp. Det är det berömda hedonistparadiset Chateau Marmont vi ser där nere, även om vår ciceron här inte alls nämner det. Nåja, Led Zeppelin hade ju inte varit där än. Eller det kanske de hade... för 1969 var de ju trots allt där.

Vi är inga större fans av mondo-filmer här på Udda Film men den här våfflan innehöll åtminstone inget djurplågeri (gränsfall), manglade olyckslik eller fejkade avrättningar. Här fokuserade man enkom på snusk. Det är ju trevligt men som ni förstår blir även det tradigt i sådana här rullar. I och med detta har filmen mer gemensamt med alla andra billiga sexploitation-filmer från den här tidseran än klassiska mondo-våfflor.

I första sekvensen träffar vi ett par som åker hem till fluktare och har sex framför dessa mot betalning.

Upplägget är att vi har en "reporter" (Myron Griffin) som presenterar vad vi kommer att få se. Självklart har han en väldigt moraliserande ton. Sedan följer ett gäng sekvenser, svartvita utan ljud, där vi hör denne typ intervjua personerna som vi ser i bild. Lite som ett kommentatorsspår på en DVD el dyl. Allt är givetvis fejk men trots detta har ingen brytt sig om att skriva en proffsigare dialog än vad vi får höra så rubbet, och då särskilt intervjuaren, låter som totala amatörer.

Ibland släpar de med kvinnans kusin, vilket tydligen är helt okej om man kommer från North Carolina. Fluktarna protesterar minsann inte.

Fejksexet vi får se är i vanlig ordning trist och mil ifrån trovärdigt. Oftast är kvinnorna helnakna medan männen har kläder på sig. Den kvinnliga nakenheten är ändå inte superflagrant och buskar är det ont om. Man är dock tvungen att ha med en när en sekvens handlar om en fransk konstnär som nischat sig som pubis-stylist. Annars skymtar några muffar bara förbi som hastigast. Motsatsen blir därmed komisk när de löjliga männen måste skyla sig. I sista sekvensen pågår en stor gruppdusch och vid ett tillfälle råkar kameran tilta ner ett par millimeter varpå vi skymtar världens badbyxor på en av karlarna. 😅

I denna grandiosa kåk har ett motorcykelgäng flyttat in. Det finns ju sämre hus än detta att ockupera!

Det talas om fler scener än de vi såg. Bland annat påstås kulttanten Marsha Jordan vara med, vilket vi inte såg röken av. Det finns alltså förmodligen andra versioner av den här rullen men det gör oss inget då den dryga halvtimmen räcker för den här typen av film. Man hinner inte bli irriterat uttråkad. Eller jo, det hinner man säkert men just i detta fall blev vi inte det.

BETYG: 2(+)/7 Vi gillar det hycklande moraliserandet och att filmen bara är en dryg halvtimme men annars är den lika "skoj" som alla andra lama sexploitation-filmer från den här tiden.

Inuti tränar en naken brutta sina MC-skills. (Apropå Led Zeppelin!)

Nedanför chillar en annan naken tös i en likkista med en tidning och en spliff. En herre dekorerar hennes röv.

Aha! Det är en fejkmotorcykelklubb. De riktiga Devils Diciples felstavar nämligen sitt namn på det sätt vår stavning här visar. De råkar däremot ha ett chapter i Ohio. 😊

Och inuti kylskåpet: Helloooooo mondo-puppy!!! (Lugn. Strömmen är avstängd så puppy fryser inte.)

Vi förflyttar oss till ett sovrum där en trekant pågår. En naken kvinna, en påklädd fejk-biker och en MC.

Cornelis Vreeswijks okände franske konstnärskusin rakar muffar.

I den mest meningslösa scenen låtsas man ha kameran i ventilationstrumman då man "inte blir insläppt". Vi får alltså stirra på detta i några minuter till ljudet av ett loopat partysorl.

Sen beger vi oss till "den största duschlokalen i Kalifornien" där rika prevon gruppduschar.

Se njutningen av att schamponera en kille.

Ojdå. Vi är tillbaka i skolduschen där det alltid var någon som vägrade blotta sin penis för klasskamraterna.

Nix pix pannkaksmix - inget klipp denna gång.

 



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar