GRANNY KRAMPUS (2024) Storbritannien, 85 minuter. Regi: Jack E. Bell.

Drama-Krampus

Ha! Det trodde ni allt.

De två systrarna Lea (Jodie Bennet) och Ashley (Poppy Castleton) åker motvilligt till sin mormor (Claudia Adlam) och försöker reparera sargade familjerelationer då föräldrarna gått bort och en konflikt mellan mormodern och mamman aldrig hann lösas innan den senares bortgång. Väl på plats är stämningen märklig och något ondskefullt lurar ute i mörkret och verkar vara ute efter hämnd.

Hon är en sån tease.

Krampus-helgen fortsätter här på Udda Film med en våffla från ITN Distribution och då fattar ni att det blir "kvalité". Man märker direkt skillnaden i professionalism jämfört med förra rullen vi såg (Sister Krampus (2021)), vilket inte på långa vägar betyder att detta är en fantastisk film. Nej, för det man uppvisar i tekniskt kunnande kompenserar man för med tråkighet.

Death by kebabsås?

Drygt första halvan av rullen är bara ett segt familjedrama och när "skräcken" väl tar fart är den rätt patetisk med noll spänningsfaktor. Krampuskärringen, som det är i detta fall, har noll skrämselkarisma och är bara någon utklädd person som står still eller klampar omkring som en 5-åring som verkligen vill annonsera sin närvaro. Det blir inte mycket gore heller för den delen.

Mormors brorsa beter sig verkligen creepy.

Så även om den här våfflan är långt mycket bättre gjord än ovan nämnda rulle saknar den allt kalkonvärde Polonias film har. Det skulle väl kanske vara manusets upplösning som samlar en del kalkonpoäng för den är ju ganska löjeväckande.

BETYG: 1/7 Ettorna radar upp sig! Här är det extrem långtråkighet som genererar bottenbetyget.

Tease OCH spottare...

Julstämningen är på topp.

Krampus är en sliten hagga.

Trailer med komisk mängd tystnad.

Hela våfflan, för de som känner för att ha tråkigt.