LA BLUE GIRL LIVE 1: REVENGE OF THE SEX DEMON KING (1994) Japan, 74 minuter. Regi: Yô Kobayashi.

Hentai-anime transformerad till kött och blod.

En stormig kväll - en bil som guppar upp och ner...

Nu ska det sägas att jag inte är någon större fan av manga/anime-kulturen de har därborta i Japan, så det kommer väl att färga mitt omdöme. Att man slapp dessa gräsliga cartoons gjorde att jag trots allt gav denna rulle en chans. Var det värt det? Hmm...

...ett par som njuter av varandras sällskap...

Det var en gång för tusen år sedan två ninjaklaner som låg i krig med varandra. För att få övertaget svor Shikima-klanen sin trohet till demonerna i Sexdjävlarnas Rike och därmed blev de sexdemoner själva! Miroku-klanen kontrade med de kvinnliga ninjorna från Bidou-familjen som lyckades stänga in Shikima-demonerna i Sexdjävlarnas Rike. Nu har dock ondskan vaknat till liv igen och ett fruktans sändebud har sänts till vår värld för att kidnappa unga tjejer att våldta...

...en totalt oväntad stympning!

Tur för oss att vi i vår värld har systrarna Bido som är ättlingar till Bidou-ninjorna. Några av deras kamarater blir attackerade av sexdemonen och även om denne jobbar i det tysta känner framför allt systern Miko (Saya Hidaka) de onda vibbarna och mobiliserar sin syster. De konfronteras på allvar med demonen när de sticker iväg med ett par kompisar för en avkopplande weekend. Bataljen kan nu börja på riktigt...

Sexdemonen slår till! Är det månne Matt Ramsey* som sitter i baksätet?

Ja det här är dynga på så många olika nivåer. Den sjuka japanska pedofiliflörtiga kulturen är ständigt närvarande när dessa unga skoltjejer ständigt utsätts för övergrepp, som de inte kan låta bli att njuta av. Eftersom dubbelmoralen regerar och man varken kan visa kön eller tillhörande behåring, drar man på för fullt med andra sköna detaljer istället som t ex demonens långa falliska tentakler som till att börja med sprutar en vitaktig gegga i - ni gissade rätt - nyllet på offren, (Ja även en man får smaka på demonsåsen) varpå tentaklerna tafsar och körs in överallt på småtjejerna. Vidare roar sig tjejerna med mycket märkliga lekar i poolen där de dyker ner under en kompis som står upp i poolen och samtidigt som de simmar in mellan benen på kamraten passar de även på att dra ett finger utanpå bomullstrosan. Tjoho! Bara tjejer kan leka så... Man kan ju garva åt denna totla brist på PK men det blir faktiskt ganska segt i längden. Sedan har vi långa och tråkiga kampscener mellan demonen (i människogestalt) och ninjatjejerna som har nån "sexig" nät-combat-utstyrsel på sig. Det blir aldrig särskilt sexigt i mina ögon, då tjejerna är byggda som småflickor och det mest känns lite obekvämt att folk går igång på sådant. Budgeten är förstås superlåg så FX:en är likställd med monsterfilm från 50-talet. Det blir också tradigt i längden. Nä, någon nyfunnen respekt för japansk lågkultur har jag väl inte fått efter detta spektakel.

BETYG: 1/7 Jag var nästan generös nog att ge den en 2:a p g a några skratt men skiten blev för tråkig efter en halvtimme eller så.

Även den handlösa flickan får sig en toksats i nyllet. Demonen blandar färg: vitt och rött = rosa.

En av Bido-systrarna är nyhetsankare. Hon verkar dock ovanligt jovialisk i förhållande till tragedin hon förmedlar. Say it with a smile!

Nyduschad skoltös får demonbesök.

Inget besök är fulländat utan ett saftigt ansiktssprut! Detta har absoluuut inget med sex att göra. Sprutet är baaaara till för att handikappa offret...

Systrarna gör sig redo för batalj.

The Rambo-school of knyta pannband.

"Let's kick som muthafuckin demonarsel!"

Glada tjejer på väg till avkopplande weekend...

...med skojiga undervattenslekar. Killekill!

I Japan kan alla blåsa eld, inte bara Godzilla.

Skådis i spektakulär demonkostym hypnotiseras av specialeffekterna.

Alien-armen spyr sitt kiss igen.

"Suck that tentakel bitch!"

Otydlig demon i trubbel.

*Peter Norths alter ego när han gjorde "andra" filmer som han inte vill kännas vid idag.