AN IDEAL PLACE TO KILL (1971) Italien/Frankrike, 90 minuter. Regi: Umberto Lenzi.

Sorglös skönhet

Ett sorglöst och vackert par.

Ett levnadsglatt ungt par, Dick (Ray Lovelock) från England och Ingrid (Ornella Muti) från Danmark, reser runt i Italien och livnär sig på att sälja illegal porr de köpt med sig från Danmark. De skrapar ihop en smärre förmögenhet som de glatt sprätter iväg så fort de bara kan. Till slut blir de dock angivna. Polisen tar dem och ger dem 24 timmar att lämna landet. Ungdomarna är dock mer sugna på att åka ner till Neapel men på vägen dit får de soppatorsk så de knackar på vid närmaste hus där den mystiska Barbara (Irene Papas) först vill jaga iväg dem men sedan plötsligt bjuder in dem.

Ett levnadsglatt Danmark.

Det kanske inte låter som mycket till en giallo eller thriller - och det är det inte heller med våra glasögon sett. Faktum är att det är en ganska munter film även om det inte är en komedi. Det unga paret är verkligen sorglösheten personifierade och lever livet för dagen till fullo. Den äldre Barbara är allvarlig och nervös men verkar hitta något i det unga parets energi som hon gillar. Det kommer givetvis framgå varför senare i filmen, men detta är till en början premissen - ett möte mellan olika generationer.

Ett anständigt Italien.

Det ligger förstås något i filmens titel och den har väl inte fått epitetet giallo eller thriller för intet men det blir aldrig särskilt mörkt eller blodigt. Trots detta är det ändå en charmig och underhållande film. Den har dessutom vad som måste vara ett av filmvärldens vackraste par i huvudrollerna. Lovelock kan säkert charma trosorna av vem som helst och den då tonåriga Muti är ju gränslöst vacker. Papas avklädda skönhet får vi nog tillskriva en body double då personen med den runda fina rumpan hade en svart peruk på sig. 😀

Tant uppskattar konsten.

Det sägs dock att detta inte var filmen Lenzi ville göra utan i vanlig ordning skulle någon producentjävel lägga sig i vilket då blir Carlo Ponti i detta fall. Ponti hade dock den goda smaken att ändra drogsmuggling till porrförsäljning vilket adderade till den sorglösa och frigjorda stämningen. Däremot var det ingen höjdare att peta in motorcykelvinkeln med Agostino O'Pazzo (Antonio Mellino) som inte tar vägen någonstans förutom en vag anledning för paret att sikta på Neapel. Vi vet inte vem som kokade ihop slutet på filmen heller för det kändes som en rejäl vinballe. Som om man hade kollat på klockan och "Jävlar! Vi har bara fem minuter på oss att avsluta filmen!!!".

BETYG: 4/7 Trots gemytligheter istället för giallo och ett billigt slut är det ändå en rätt trevlig rulle.

Vad uppskattar farbror?

Aha! Den uppblåsbara pållen ser också ut att gilla läget.

De har tjänat så mycket deg att de kan bjucka kissen på lite bubbel.

Ray och Ornella i rollen som en ung Ozzy Osbourne. "Let me see your haaaaands!"

När deras danska porr tagit slut gör de sin egen. Skapligt före sin tid de var!

Vad nu? Judiska bootleg-pjuck???

En klart sorglös bil.

Kom igen nu Ornella! Vissa går ju totalt igång på att göra naken-selfies i fotobås (särskilt som det inte finns många kvar längre...).

Ornella var ju bara en liten tonåring och alla vet att dessa duschar med trosorna på.

Hur vet man att det inte är en giallo? Just det. Ingen giallo-blask så långt ögat kan nå!

Minipartaj - och den falkögde kan se att Ornella har en kanonplatta i händerna. Nu är det dock inte Hendrix de lyssnar på utan Bruno Lauzis supermuntra soundtrack.

När man inte kan få nog av Ornella Muti.

Dayum!

Verkar vara nån slags hårig bowling på G.

Medryckande trailer!

Så medryckande att vi kör Bruno Lauzis soundtrack separat här! 😊

I detta collage kan ni få ett smakprov på hur man partar till den medryckande låten ovan.