What is this shit?

Mitt foto
Här presenteras och recenseras skön kultur i form av filmer som oftast ligger utanför den pisstråkiga mainstreamen. Betygen beror helt och hållet på författarens humör för tillfället och god smak har sällan företräde. Ett kulturarv som hamnat i garderobens innersta skamvrå ska lyftas fram och främjas! Samtidigt kan den stora massans film ibland få sig ett värdigt omdöme. Det är fritt fram att lufta allehanda åsikter här.

söndag 28 april 2024

THE ROBOT VS THE AZTEC MUMMY (1958) Mexiko, 64 minuter. Regi: Rafael Portillo.



Recyclesploitation

Rekommenderad av Young America Horror Club? Då måste den väl vara bra! Särskilt med den bedårande loggan. 😀

Den onde vetenskapsmannen Dr Krupp (Luis Aceves Castañeda) vill lägga vantarna på en gammal aztekskatt. I hans väg finns mumien Popoca (Ángel Di Stefani) som väcktes till liv när professor Almada (Ramón Gay) och hans fru Flor (Rosita Arenas) tog ett armband och en bröstplatta från hans krypta. Dr Krupp vill först åt dessa artefakter men behöver då locka till sig Flor med hypnos för att sedan ta sig an mumien.

Ett sådant slöseri med aztekisk skönhet.

Mexploitation står på menyn här på Udda Film och dessvärre även en hel del besvikelse. Mumier och robotar - hur kan det gå fel? Det kan det verkligen tyvärr.

Aztekernas offerriter inkluderade tydligen opera.

Vi tråkas snabbt ut då större delen av filmen är en långsamt återberättande av tidigare händelser. Mycket "tell" istället för "show" m a o och det som är "show" är utdragna scener där inte mycket händer. Vad vi inte visste när vi drog igång den här rullen var nämligen att detta är tredje delen av en trilogi och att man här på ett sömnigt sätt plankat filmklipp från de tidigare filmerna för att pussla ihop ytterligare en våffla med några adderade scener.

I en av 23 000 flashbacks ser vi Dr Krupp i sin coolare skepnad: The Bat!

Vad värre är, är att -MINOR SPOILER ALERT- det stora dragplåstret - roboten! - sparas till filmens upplösning. Den är dock i det närmaste en perfektion i lökighet föutom det faktum att det faktiskt är en cyborg, så den har ett fönster i nyllet där en trött farbror tittar fram. Tyvärr är den immobila roboten inte mycket till match för den arga mumien och vad som skulle varit en episk slutfajt blir en ganska statisk kramfest (som förvisso ger en del ostpoäng till tillställningen).

BETYG: 2(+)/7 Besvikelse präglar tittarupplevelsen då det i själva verket är en recyclad resumé vi får ta del av och den sköna roboten sparas till det absoluta slutet.

Hon stal hans hjärta, så nu vill han ha hennes.

Å fan? Samma krucifixallergi som vampyrer alltså?

"A pit a rattlers" heter det i den engelska versionen. Nåja... Frågan är dock varför Dr Krupp ö h t har en ormgrop i sitt labb.

Dr Krupps högra hand Tender känner sig nödgad att låtsas vara en fejkad Bela Lugosi.

Dr Krupp har verkligen ett labb värdigt en äkta galen vetenskapsman!

Här får hans hybris frodas.

I vetenskapens namn förstås. Han verkar dock ovanligt förtjust i det.

Hybris ger melodrama.

Men man förstår varför.

Menar du en cyborg?

"So, Tony Montana, you call yourself Scarface? Hold my beer."

Cyborg!!!

Skaparglädje.

Dr Krupp i sitt personliga Frankenstein-ögonblick.

Roboten styltar omkring på den mysiga kyrkogården.

Kyrkogårdsvaktmästaren anlägger med all rätta en märklighetsmin.

Hans skepsis föranleder en närmare titt.

Roboten känner sig kränkt och ger vaktis en rykande radium-hurril.

Ja ja, hur fan ser du själv ut när du är precis nyvaken?

Kramizar!!!

Zuperkramiz!

För er som bara orkar med robotsekvenserna.

För alla andra (d v s ingen!) är detta hela filmen.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar