KIDNAP SYNDICATE (1975) Italien, 95 minuter, Regi: Fernando Di Leo.

Alla är lika värda, eller?

I Italien är kaffet till för alla åldrar.

Två pojkar kidnappas, den ene är från en rik familj och den andre är son till den fattige mekanikern Colella (Luc Merenda). Den arme mekanikern kan bara hjälplöst vänta medan den rike fadern (James Mason) kohandlar med kidnapparna. Samtidigt är polisen inte mycket till hjälp.

Luc Merenda pratar italienska.

Dags att dra upp mysstämningen på Udda Film och vad är då bättre än att dra igång en italiensk kriminalrulle från 70-talet? Det blir ju sällan fel och så icke denna gång heller.

Det är däremot inget mot Vittorio Capriolis passionerade kroppssvada. Se och njut!

Även om den här filmen inte är speciellt hårdkokt eller slänger upp en massa tuttar i nyllet på oss är det en angenäm historia med den klassiska italienska stämningen. När filmen nått sin point of no return får vi även typiska galna bil-/MC-jaktscener i störtskön miljö och självklart smygs det in ett groovigt soundtrack av Luis Bacalov.

---

Det är kanske inte de mest gripande skådespelarinsatser vi sett och det känns märkligt att inte höra James Masons sega stämma utan en italiensk överdubbning istället men däremot bjuds det på mycket härligt italienskt kroppsspråk och då särskilt från Vittorio Caprioli som spelar kommissarie Magrini. Helt okej rulle detta.

BETYG: 4/7 Skönt italienskt 70-tal trots avsaknad av den råaste brutaliteten.

---

---

---

---

Och så en sista.

"Kolla en sån supercool telefon jag har."

"Hallå?"

Nej inte dockan! NEEEEEEEEEEEEEEEEEJ!!!

MC-vansinne i pittoreska kvarter.

Finns fan inte en dålig backdrop i hela Italien!

Klart avslappnad knalle som knappt höjer ögonbrynen när en MC-dåre brakar genom hans knallebod.

Rafflande scener med Bacalovs coola soundtrack.

För mycket information för kommissarien.

Märklig argentinsk trailer med porrig 80-talsmusik pålagd.

Hela filmen.