BIRDEMIC: SHOCK AND TERROR (2010) USA, 93 minuter. Regi: James Nguyen.

Fågel, FX och mittemellan!

Nej då, filmen håller inte alls på att kapsejsa.

Rod (Alan Bagh) är en kille med vind i seglen. Han springer på sin gamla klasskamrat Nathalie (Whitney Moore) som precis landat ett modelluppdrag för Victoria's Secret och börjar dejta henne. Samtidigt gör han succé på sitt säljarjobb och tjänar storkovan. Den glada vardagen får dock ett abrupt slut när horder av aggressiva fåglar går till oförklarlig attack mot mänskligheten.

Alan Bagh har otroligt svårt att skådespela fenomenet att promenera.

Vi har stoiskt gått omvägar runt den här filmen eftersom vi har något av en hajpallergi. Vi vet ju av erfarenhet att om en stor massa människor utser en film till sevärd eller rolig så är det i princip en garanti för motsatsen. Vi kände oss dock storsinta och starka i själen så vi kastade den symboliska tärningen och slängde på filmfan.

Morgonens nyheter på Småväxt Network.

Det är en relativt stillsam inledning och det som bjuder på några sneda leenden är de lika sneda kameravinklarna som verkar tagna av en blind kameraman samt den makalöst dåliga ljudklippningen. Detta kan vara den absolut sämsta ljudmix vi hört! Det råder en fantastisk diskrepans mellan ljud- och brusnivåer mellan varje klipp i en och samma scen. Övergångar har man tydligen heller aldrig hört talas om. Istället bjuds vi på audio-dropouts mellan klipp och vissa korta sekvenser är t o m utan ljud.

Med tanke på det antibensinbolagsbudskap Nguyen ville förmedla var kanske lite onödigt att ligga kvar ett halvår på denna bild...

Den taffliga romansen mellan Rod och Nathalie lunkar på första halvan av filmen och under den tiden är detta mest en uppvisning i totalt inkompetent filmarbete, men sedan bryter hela helvetet löst... Fåglarna går till massiv attack och vad ni kanske inte visste är att -SPOILER ALERT- när vissa fåglar drabbas av fågelinfluensan så börjar de låta som störtbombande flygplan och kan då följaktligen även släppa bomber. Oj oj! De supertaffliga dagisanimationerna känner ni säkert redan till men de är ändå fantastiska att se i full aktion. Det som sker i rutan är en kavalkad av korkade dumheter, flagranta manusmissar och ett episkt antiklimax där av någon anledning ett gäng vita fåglar, som vi antar är duvor med anledningen av fredsbudskapet, jagar bort de galna "örnarna" (Ja, det är gamar också.)

Nguyen underblåser teorin om hur usla vita är på basket med detta s k brick shot. That's racist yo...

Ja, förutom ovan nämnda tokigheter har vi även ett crappigt soundtrack där den "sköna" muzak-versionen av John Lennons "Imagine" tar priset som etta på kalkontoppen. Denna hit, som då heter "Imagine Peace" 😐 går hand i hand med vad som verkar vara en trend bland talanglösa filmskapare, nämligen att förmedla ett budskap om miljöförstöring och människans dåliga natur. Nguyen torskade tydligen så pass mycket på Al Gores "An Inconvenient Truth" att han gick från att endast fokusera på ett fredsbudskap till att dra ut på korståg mot miljöförstöring och den globala uppvärmningen. Naturligtvis går även karaktärerna och tittar på Gores film.😀

"A date without sex is a date wasted." Tungt levererad replik med fysisk accent.

Vi får avslutningsvis böja våra huvuden och erkänna att det kanske finns fler undantag vad beträffar folks uppskattning av film än vi trott (Vi trodde typ näst intill 0). Den här filmen är faktiskt ett måste att se och man kan ju tolka det som att det finns en betydligt större chans att det finns legitimitet i hajpen när den inte är företagsskapad.

BETYG: 6/7 Första halvan av filmen är mild dynga för att vid mittpunkten förvandlas till en av världens kanske bästa filmer!

"Låt oss gå ut på den grovt överexponerade uppfarten för att se var solcellspanelerna (hint hint!) ska placeras.

Det nykära paret roar sig på Discoteque Green Screen.

Så här asbra är filmen (och så ligger vi kvar alldeles för länge på detta shot...)

Yoko Ono måste älska gratisreklamen hon får av denna superfilm.

En av första halvans stora höjdpunkter är denna scen.

Dubbeldejt = "An Inconvenient Truth" på bio. Fintishan är på.

"Nej Stopp! Rör inte datafågeln."

Robotskådespeleri deluxe! Lilla damen kan inte dansa så hon sätter igång och gör "roboten".

Äntligen kommer ögonblicket och Nathalie har gjort sig fin för tillfället...

...förutom på fotsulorna förstås.

Fågelinfluensa!!!

Man fattar inte hur de lyckats få fåglarna att agera så där.

Halva fönstret blockerat med dubbelsäng. "We're safe now."

Likt en romersk legion formerar de sig i kampen för överlevnad - beväpnade med trådklädhängare.

Gore! (Nej, inte Al Gore...)

Ett av symptomen på fågelinfluensa: Marmeladögon.

Det är förenat med livsfara att gå på toa i det fria.

Ja! Det är rätt. Skjut fågeljäveln när den sitter på din kompis ansikte.

Örnarna attackerar människor på buss som desperat trycker sig mot rutorna (???)

Våra hjältar blåser på med full automateld rakt mot bussen. Tur att de inte träffar annat än fåglarna...

Men pippifåglarna slår tillbaka! Är det fågelskit eller spyr de?

Det verkar plågsamt men den tuffa Eazy E-tröjan verkar ha klarat sig.

Det här med att planera kameravinklar kan vara bra. Dessa två pratar med varandra...

---

I skogen lurar Dario Argento och Ted Dansons oäkta son.

Spring för helvete! Skogen brinner!!!

Det är synd att rensa och fjälla fisken innan tillagning.

Otacksamma äckliga ungar vill ha pink slime från McDonken istället.

Uppoffrande kamikaze-örn.

Låt oss ligga kvar på denna fantastiska bild i många minuter.

Trailer

Närstrid deluxe!

Klappa händerna när du är RIKTIGT jävla glad.

Snubben som trodde grammyn skulle ramla i brevlådan om han medverkade i filmen. Missa inte när Whitney Moore börjar dansa "roboten"!

Detta, kära vänner, är definitionen av AWESOME.

Fysiskt skådespeleri är alltid att föredra.

Godbitar ur våfflan.

Hela mästerverket.

Coolt reportage.