What is this shit?

Mitt foto
Här presenteras och recenseras skön kultur i form av filmer som oftast ligger utanför den pisstråkiga mainstreamen. Betygen beror helt och hållet på författarens humör för tillfället och god smak har sällan företräde. Ett kulturarv som hamnat i garderobens innersta skamvrå ska lyftas fram och främjas! Samtidigt kan den stora massans film ibland få sig ett värdigt omdöme. Det är fritt fram att lufta allehanda åsikter här.

måndag 29 april 2013

DEVILS OF WAR (2013) USA, 75 minuter. Regi: Eli Dorsey.

 
 
Nazism och ockultism - igen...

US finest skickas ut på uppdrag.
 
En liten specialstyrka släpps ned i det naziockuperade Polen 1944 för att extrahera en agent som infiltrerat nazisternas nya hemliga forskningsprojekt. Vid upplockandet av agenten blir specialstyrkans ledare Baldy (Jerry L. Buxbaum) informerad om att nazisterna experimenterar med ockulta krafter och då han är en f d präst inser han att de måste stoppas omedelbart innan ondskan släpps lös i världen.

Kan det vara för att utforska hur nazisterna har uppfunnit silikonbröst?
 
Nazisternas samröre med det ockulta har länge inspirerat filmmakare och resulterat i många filmer av skiftande kvalité. De flesta kan väl kategoriseras som ganska dåliga men mer eller mindre underhållande. Den här våfflan hamnar väl någonstans söder om mittstrecket på kvalitétsskalan. Det blir nämligen en slags metaupplevelse när man ser filmen. Dorsey är uppenbarligen ett fan av gamla kultrullar och vill då göra sin egen hyllning till dem. Han vet att de är ganska kassa och försöker replikera den känslan med glimten i ögat utan att det ska bli för over the top, vilket vi uppskattar, men det dåliga blir tyvärr rätt dåligt. Därav metakänslan.

Låt se om denna tjej har äkta vara.
 
Till att börja med kan det vara de sämsta tyska brytningarna vi hört på film och när brudar som ser ut som porrskådisar från 2000-talet (och agerar som dem) dyker upp i rollerna som agenten och Ilsa-aktiga forskningsledaren förlorar man genast feeling. Brudar på 40-talet med silikonbröst? Njaaeee.... Vidare är de optiska effekterna ganska amatörmässiga med kassa explosioner och "blodstänk" på kameralinsen. sedan verkar Dorsey ha en crush på den lokala andra världskrigsföreningen som stått för rekvisitan. Nej, nu är det väl ingen förening men det känns lite som om man släpat fram ett gäng entusiaster som leker krig i oregonskogarna med sina superfina replikauniformer och vapen. Det är nämligen ett klassiskt fall av kill your darlings då vi utsätts för ändlösa skottväxlingar och fina skärpedragningar som smeker piporna på den stora vapenarsenal som exponeras. Tyvärr känns även hyllningen till Morricone i soundtracket ganska pajig.

Krigslekar i skogen blir det mycket av.
 
Ja, det är en ganska usel film med ett pajigt tema men det är rätt charmigt ändå på sina ställen och vi uppskattar ändå försöket att göra en modern film på detta tema. Man kan aldrig få nog av nazister, Satan och porriga Ilsa-tjejer.

BETYG: 3/7 Trots något av en sågning ovan så finns ändå lite charm och tekniskt kunnande i denna film och kanske Dorsey kan slipa bort en del crap till nästa projekt?

Och så lite godis till barnen.

Trovärdiga motorcykelturer!

BDSM nazi style!

Öhh...fisting?

Übernazi, stilig som få! Hugo Boss?

Svart soldat utsätts för ockulta experiment och förvandlas till.....Shaquille O'Neal!?!?!?
 
Trailer
 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar