What is this shit?

Mitt foto
Här presenteras och recenseras skön kultur i form av filmer som oftast ligger utanför den pisstråkiga mainstreamen. Betygen beror helt och hållet på författarens humör för tillfället och god smak har sällan företräde. Ett kulturarv som hamnat i garderobens innersta skamvrå ska lyftas fram och främjas! Samtidigt kan den stora massans film ibland få sig ett värdigt omdöme. Det är fritt fram att lufta allehanda åsikter här.

fredag 2 januari 2015

GIALLO A VENEZIA (1979) Italien, 90 minuter. Regi: Mario Landi.



Perversioner i turistmecka

Polismakten. Kojak-wannabee till vänster och kommissarie fluffrilla till höger.

Två lik dyker i Venedig och kommissarie De Paul (Jeff Blynn) börjar undersöka fallet. Han nystar upp en härva av depraverad sex och samtidigt börjar folk dö till höger och vänster.

Representativt för det vackra Venedig...

Vi inleder det nya året här på Udda Film med att fortsätta på venedigspåret från nyligen recenserade Damned in Venice (1971). Denna gång handlar det inte om några övernaturligheter utan om högst jordnära ultrasleaze! Just det. Det är väl det den har gemensamt med många giallo-filmer för så mycket giallo är inte detta titeln till trots.

Lite offentlig sex...

Istället har vi en skön historia som kretsar runt ett mördat par och vi får ta del av deras sexliv i flashbacks. Det blir mycket av den varan och mannen (Gianni Dei) tvingar sin älskade (Leonora Fani) till kinky sexlekar hon inte alls vill ställa upp på. För att fullborda sleazigheten slänger regissören Landi in ett par riktigt brutala mord.

...är inte riktigt offentlig om inte någon fluktar.

En rolig detalj är filmmusiken av Berto Pisano. Vi bjuds på klassisk porrfilmsmusik - men inte under sexscenerna, utan istället tycks det vara polisstationens ledmotiv. Superfestligt! Sexscenerna ackompanjeras istället av storbands-swing, så man kan undra om de inte gick lite väl hårt på vinet i redigeringen. Kul är också kommissariens fluffiga frilla och att hans närmaste man ser ut som kojak. Apropå Kojak så har kommissarien också en gimmick: Att hela tiden skala och käka hårdkokta ägg. Super-corny.

Fabio gillar't!

Det här är ingen snygg film. Trots att man vill tillhöra giallo-genren har man inte plockat några snygga stilgrepp därifrån och man har dessutom inte gjort mycket av den vackra miljö man befinner sig i. Till på köpet är det en sliten gammal VHS-kopia vi glor på så detaljrikedomen blir lidande. Den här våfflan skulle vara guld värd i en upphottad BluRay-version. I vilket fall är den ändå klart sevärd.

BETYG: 5/7 Man kan förstå varför filmen blivit så ökänd då det är en riktig sleaze-pärla.

Offentlig sex är inte nog för Fabio så då åker piskan fram.

Sexigare än kinkysex: Fluffet. Här med snygga brillor.

Den ökända "hugg i hugget"-scenen.

"Vadå våldtäkt?!?! Hon är ju min fru!"

Piskor och våldtäkter duger inte. Här bjuds en främling in i leken.

The fluffrilla is outta control!!!

Sådär ja! Nu tvingas frugan förföra budpojken också.

Hubby flåsar bakom bastgardinen.

Nope, Mariangela Giordano får inte bröstet avbitet här heller. Bara nästan.

Bränd till vindögdhet.

Julskinkan? Eller kanske en brutal scen.

Ömhet och fluffrisyrer går gärna hand i hand.

Assistenten leker Kojak och kommissarien skalar ett ägg.

Frugan tvingas gno och blir brutalt våldtagen.

Den kåte maken tittar på.

Inledningen på filmen.

Fabio får en lysande och sexig idé. Eller så har han lyssnat för mycket på Devo.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar