What is this shit?

Mitt foto
Här presenteras och recenseras skön kultur i form av filmer som oftast ligger utanför den pisstråkiga mainstreamen. Betygen beror helt och hållet på författarens humör för tillfället och god smak har sällan företräde. Ett kulturarv som hamnat i garderobens innersta skamvrå ska lyftas fram och främjas! Samtidigt kan den stora massans film ibland få sig ett värdigt omdöme. Det är fritt fram att lufta allehanda åsikter här.

lördag 24 januari 2015

OLGA'S DANCE HALL GIRLS (1969) USA, 59 minuter. Regi: Okänd.



Devalverad Olga

Den portabla grammofonen har plockats fram igen. Då är det fest! Inga Stax-skivor denna gång dock.

Olga (Lucy Eldredge) är tillbaka och denna gång driver hon ett dansställe som naturligtvis är en front för en tillflykt för sexuella aktiviteter. Nya fräscha damer behöver alltid rekryteras och till sin hjälp har Olga den sliskige Nick (Larry Hunter).

Den nya Olga som går för en mer glansig look. Snyggt? Njaaaee...

Vi avslutar Olga-festivalen med detta krystade försök att krama sista slantarna ur Olga-franchiset. Japp, alla är borta förutom producenten George Weiss och produkten blir (ännu mer) lidande. Till att börja med förvandlas Olga, nu i den bleka Lucy Eldreges gestalt, till någon slags bifigur och istället är det Nick som är den drivande äckelkaraktären. Helt fel tänk där. Egentligen kanske man inte hade något val då Eldredge har samma utstrålning som en Chuck Norris på valium.

Det drivande äcklet är numera Nick, eller "Nick the Creep" som den kvinnliga voiceovern berättar att hon kallar honom.

Det mesta av konceptet som gjorde Olga-filmerna så "lyckade" är bortplockat. Inga droger, inga fängslade brudar och ingen tortyr. Man har här istället fokuserat mer på sexvinkeln, vilket inte betyder att det är så mycket mer av den varan än i de äldre filmerna. Borta är också Joe Holts sköna voiceover och den fullkomligt opassande klassiska musiken. Soundtracket är här en smula mer kontemporärt med acidpop och dito rock blandat med lite arkivjazz. Man har försökt piffa till hela anrättningen med lite satanism men tyvärr misslyckas man fatalt med att exploatera denna annars så givande ingrediens. Detta illustreras särskilt i den totalt antiklimaktiska slutscenen.

Här gör han skäl för sitt namn. Märkligt då att Olga senare kallar honom för Vince i dialogscenerna, men vem fan har råd med en scripta?

Så vi bjuder adjö till denna filmserie och kan tyvärr inte inkludera den försvunna "Mme Olga's Massage Parlor" då den ännu inte tycks ha dykt upp ur något gammalt förråd. Ni får nöja er med trailern till den istället (se nedan).

BETYG: 2/7 Som så ofta pekar kurvan söderut ju längre man kommer i en filmserie och detta är verkligen inget undantag med ett totalt devalverat koncept.

"Come give Nick/Vince a kiss..."

Partyt är i full gång.

Det är så hett att filmen smälter!

Det vilda festandet leder till lesbianism!

Och en catfight!!!

Olga tittar förstrött på och glänser som en svettig ost.

Nick gillar't så mycket att sleaze-mustaschen nästan ramlar av.

Dags att kalla in Hin Håle.

Det ondskefulla resultatet blir galna clownögonbryn likt i en tidigare film.

Trailer som är härligt outdated vad beträffar homosexualitet.

Hela filmen finns uppstyckad på YouTube. Här är första delen.

Här är trailern till den försvunna "Mme Olga's Massage Parlor" där Olgas skyddsling Elaine visar vad hon går för. Vi får väl hoppas att denna våffla dyker upp någonstans vartefter.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar