What is this shit?

Mitt foto
Här presenteras och recenseras skön kultur i form av filmer som oftast ligger utanför den pisstråkiga mainstreamen. Betygen beror helt och hållet på författarens humör för tillfället och god smak har sällan företräde. Ett kulturarv som hamnat i garderobens innersta skamvrå ska lyftas fram och främjas! Samtidigt kan den stora massans film ibland få sig ett värdigt omdöme. Det är fritt fram att lufta allehanda åsikter här.

lördag 31 januari 2015

SINGLE WHITE VAMPIRE (2000) USA, 24 minuter. Regi: L. Anthony McPherson.



Single piece of shit

Modell på crack blir "rädd" när hon attackeras av vampyr.

Clark (Stacy Killmoor) träffar Arabella (Tracy Lines) genom en kontaktannons och blir störtförälskad. Det visar sig dock att Arabella är en vampyr som försöker undkomma klanen hon tillhör och en konfrontation är oundviklig.

Filmens enda gore-fx.

Den här filmen måste vara det ultimata exemplet på vad man kan lura mediekåta narcissitiska bimbos till. Rollistan utgörs nämligen av mindre lyckade utvikningstjejer varav den framgångsrikaste hamnat i en biroll. Lite märkligt då det är hennes tuttar som är filmens stora dragplåster.

I det utfrätta VHS-solskenet träffar Clark sin dejt som har höfter som inte ljuger.

"Lura?" undrar ni. Ja, det är ju inte någon förnedringsfest i Carl Serung-stil där aktörerna utsätts för sexuell förödmjukelse. Nej, förnedringen ligger då snarare i att medverka i en sådan amatörproduktion som skulle få några 12-åringars hemmavideofilmer att framstå som klassiska mästerverk. Ja, till och med W.A.V.E.- och Factory-produktioner måste klassas som kvalitetsfilm jämfört med detta spektakel.

Trots lampornas vrålövereponerade sken kan vi se att Clark är en läcker karl med stil och god hållning.

Det verkar som regissören McPherson på någon fest fått den lysande idén att gå till Radio Shack och köpa sig en billig VHS-kamera, slå på autofokus och sen övertala några muppiga modeller att medverka. Självklart hör vi även kameramannen när han flyttar på sig eller zoomar in. "Manuset" är förmodligen bara någon vag idé i regissörens ölrusiga hjärna. Dilemmat låg nog främst i hur man skulle få brudarna att visa så mycket hud som möjligt. Det snygga omslaget till filmen vittnar väl direkt om var ribban ligger. Grattis världen!

BETYG: 1/7 Vi frestas att ge rullen lite högre poäng för ren och skär amatöruselhet men den enda poängen är ett klart steg upp från de minuspoäng den egentligen borde ha.

Hans belöning är att Arabella ska strippa för honom.

Eller är det tittarna hon strippar för? Alternativt strippar hon för sig själv då hennes blick inte kan låta bli att glida åt vänster där förmodligen en monitor står placerad.

Oops! McPherson får just lära sig vad som kan hända när man använder autofokus i dåligt ljus. Lägg därtill amatör-slowmotion och vi får en skön mosaikeffekt.

Sådär ja. Normal hastighet och autofokus har hittat rätt. Stående ovation på det.

Inget videoklipp denna gång men här kan ni se vad Penny Lynn gör idag:



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar