SEX & FURY (1973) Japan, 89 minuter. Regi: Noribumi Suzuki.

Bildpoesi med Kurisuchina Rindobaagu

Vi inleder med mord i vacker miljö.

Ocho (Reiko Ike) har länge ruvat på ett hämndbegär sedan gangstrar dödade hennes far mitt framför ögonen på henne som barn. En ledtråd till mördarna ramlar i hennes knä när hon gömmer undan en flyende anarkist (Tadashi Naruse) och jakten kan börja.

Mer fotoporr.

Det är ett vida känt faktum att vi på Udda Film har ett komplicerat förhållande till asiatisk film* då vi har svårt att relatera till berättarsättet och karaktärerna och denna film visade sig tyvärr inte vara något undantag. Den största anledningen för oss att kolla in rullen var naturligtvis för den vackra Kurisuchina Rindobaagus skull, eller Christina Lindberg som hon är känd som i resten av världen.

Melodramatisk japan.

Hämndhistorian och hur mördarna slutligen identifieras är inte speciellt intressant i våra ögon. Däremot är scenografi och foto spektakulära och producerar en väldigt vacker film och det dyker därtill upp en och annan supercool scen som inte bjuder på så mycket logik (kom ihåg - asiatisk film...) men som är skitsnygga och stenhårda. I en sådan scen tar sig den söta Reiko Ike an ett helt gäng gangstrar - naken i ultrarapid med snön vacker fallande. Tyvärr blottar hon då en kropp som ser ut att tillhöra en 73-åring... Men bildpoesin som bjuds har med all säkerhet fått en dreglande Tarantino att nå klimax.

Ocho röjer.

En annan faktor med hög märklighetsfaktor är musikvalet. Våld och ond bråd död ackompanjeras med romantiska stråkar och harpa eller mjuk koftig acidrock. Total kulturkrock igen då vi inte tror man haft några kontrapunktiska avsikter med detta. Lite mysko är det också när fröken Lindberg i ena scenen talar engelska med sin japanska kärlek för att i en annan prata japanska med honom. I vilket fall är det alltid roligt att höra Christina bryta på ett utländskt språk - vilket det än är.

BETYG: 3/7 Handlingen är japanskt ointressant men herre jösses vilken bildpoesi! Snudd på en fyra bara för fotoporren.

När Ocho är naken gäller det att hålla händerna i styr.

Vackra snöflingor och blodfontäner om vartannat.

Eye of the motherfucking tiger!

Helt malplacé *host host...asiatisk film..host* comic relief med fjärthumor. Dessutom är karaktären naturligtvis även bög.

Yep, det är vad det är. Bäst är det japanska uttalet.

Sköna fejkpolisonger. Sådana skulle man haft som fjunig ungdom.

Kurisuchina Lindberg gör storstilad entré.

Den ena vackra scenen efter den andra.

Vad får den herre att flina så diaboliskt?

Aha okej, ett sexuellt övergrepp på G. Ja ja...

Frenetiskt börjar han gegga med kåtsalvan.

Osmickrande för makeup-avdelningen med en närbild på hennafarbrorns lösmustasch.

Någon kommer aldrig mer tvätta händerna.

Schyst psykedeliskt misshandelsparty. Särskilt när handlingen utspelar sig efter förra sekelskiftet.

Partyt är uppenbarligen kul.

"Gnida gnida knådaaa..tra la la la laaa..."

Hoppas det inte vankas fjärthumor igen.

Ouch! Ett klassiskt fall av surfitta.

Christina i full geisha-gear.

WTF!?

Dubbel-WTF!?!?

En sån där lealös typ igen.

Whip it good Kurisuchina.

Whipped good.

Men herre Satan så jävla stajligt coolt!

Fröken Lindberg kastar lång skugga på Jesus.

Det är fan mer eye of the tiger än Oscar de la Hoya till och med - och snyggare.

Trailer

Romantisk scen i slutet. Njut av Christinas accent. Det är inte varje dag man får höra japanska med svensk brytning!

Den episka snöfajten. Njut av Reikos tantröv och det märkliga soundtracket som verkar höra hemma i någon tysk gladporrfilm.

*Så vitt kännt att kanske någon enstaka person kommer ihåg att vi nämnt det förut...