What is this shit?

Mitt foto
Här presenteras och recenseras skön kultur i form av filmer som oftast ligger utanför den pisstråkiga mainstreamen. Betygen beror helt och hållet på författarens humör för tillfället och god smak har sällan företräde. Ett kulturarv som hamnat i garderobens innersta skamvrå ska lyftas fram och främjas! Samtidigt kan den stora massans film ibland få sig ett värdigt omdöme. Det är fritt fram att lufta allehanda åsikter här.

torsdag 22 september 2016

1944 (2015) Estland/Finland, 100 minuter. Regi: Elmo Nüganen.



Vända kappan efter vinden

Ryssen kommer!

Hösten 1944. Den ryska Röda Armén är tillbaka i Estland där de driver den tyska krigsmakten tillbaka västerut. Det tragiska för det lilla landet är att 55 000 ester tvångsrekryterades av ryssarna efter annekteringen 1940 och 72 000 av deras landsmän anslöt till tyskarna 1941 när dessa ockuperade landet. Nu kämpar ester mot ester i ett krig ingen av dem kan vinna.

Men SS glada gossar ligger på lur och väntar.

Vad vi just har bevittnat är en riktigt bra krigsfilm som på ett utmärkt sätt visar hur den lilla människan fastnar i makthavarnas vansinne. Det är tragiskt ironiskt hur landsmän tvingas döda varandra i en konflikt som egentligen inte ens är deras. Vad som återstår för soldaterna är det sedvanliga kämpandet för kamraten bredvid och ren överlevnad. -SPOILER ALERT- Det exemplifieras på ett lysande sätt då filmen halvvägs in vänder 180 grader från den estniska SS-plutonens synvinkel till en estnisk Röda Arméplutons dito. Ett par av SS-soldaterna byter t o m sida för att klara livhanken.

En anledning till att så många ryssar miste livet i kriget kan vara att den här vyn var vanlig.

Givetvis är filmen ganska nationalistiskt präglad och då utmålas främst ryssarna som bad guys, vilket man kan förstå. De invaderade och svalde ju landet trots allt. Esterna är också bara stackars offer här och att många gladeligen deltog i nazisternas utrensningar när dessa tog över landet berörs aldrig. Nåja, man är ju inte tvungen att be om ursäkt för allt när man gör film så här har man helt enkelt valt att köra med offerkoftan och det fungerar bra. Vi sympatiserar med de olika karaktärerna även om vissa av dem beter sig lite opportunistiskt ibland.

Var det SS Carl Bildt hade som förebild när han lobbade för en EU-armé? Här: Holländsk representant.

Själva krigsscenerna är mycket välgjorda och det är förbluffande vad man kan göra med en relativt liten budget i dagsläget. Vi är ju kända CGI-motståndare här på Udda Film och det faktum att vi aldrig såg något i den vägen vi störde oss på är ju fantastiskt.

BETYG: 5/7 Stark femma t o m. Välgjord och lite originell i denna likriktade genre.

Och så en estländsk karl.

Samt en glad dansk.

"Vem fan har plåstren?"

Krig ÄR kul. Fråga Donald Rumsfeld eller annan valfri krigshetsare.

Seså, sjåpa dig inte. Det är ju inte så att ditt blod spills i onödan...

Lite lullull och allt lidande är glömt!

Bröderna Menige Ryan. Eller?

"When there's no more room in Hell the Ruskis will walk the Earth."

Vodkan slut = adjö motivation.

Grattis Jimmie Åkesson.

Här Jimmie. Här får du din efterlängtade belöning.

Snudd på infantilt.

Nej, vem fan skulle frivilligt byta bort bilden till höger? Inte Jimmie i alla fall.

Dumjävelsbarn äventyrar säkerheten. Elak ryss tar tillfället i akt att göra en inflygning.

Det gör inget. Bara dumjävelsbarn får leva...

Strike 2?

Oj! Ryssarna har också köpt Carl Bildts EU-armétänk.

Röda Armén fyller på batterierna.

Trailer

Stridsscen i inledningen.

Mer pang-pang från filmen.



1 kommentar: