ER IST WIEDER DA (2015) Tyskland, 111 minuter. Regi: David Wnendt.

Back with da heavyweight jam!

Drönarbild. Sådana får vi inte se i svenska filmer mer.

Tyskland nutid. Adolf Hitler (Oliver Masucci) vaknar upp förvirrad mitt i Berlin. Fabian Sawatzki (Fabian Busch) gör ett TV-reportage på just den platsen och råkar fånga Hitler på bild i bakgrunden. När hans TV-karriär går åt skogen söker han upp Hitler, i tron om att denne är en imitatör, och hjälper honom att bli ett YouTube-fenomen. Plötsligt har Hitler en ny modern plattform att verka från.

"Can't you hear, can't you hear the thunder?"

En film där tyskar gör hitlersatir tyckte vi lät spännande så trots att det är en komedi kände vi att detta kan vara något givande att spänna ögonen i. Som vanligt avhöll vi oss från att läsa på om filmen innan så vi befarade att det kunde bli en putslustig historia som fokuserade på att försätta gamle Adolf i "knasiga" situationer i modern miljö. Självfallet var det en del sådant med i filmen men till vår glädje låg inte fokuset här.

Selfietajm.

Istället handlar filmen om Hitlers förförelse och hur en sådan här snubbe faktiskt kan komma till makten. Man blandar på ett ganska skojigt sätt in rena rama Borat-scener där Masucci i full hitlerkaraktär träffar icke-skådisar på stan. Många tar det naturligtvis som ett ganska harmlöst skämt men förvånande nog börjar vissa prata om hur jobbig invandringen är och vissa människor visar en öppen vördnad för "Führern".

Så här ser man om man har blivit pepparsprejad. Groovy.

Ett småirriterande sidospår är Buschs karaktär Sawatzki som ska vara den klassiske komeditönten. Detta hade vi gärna sluppit. Filmen i sig kan också ibland tippa över till moraliserande och pekpinneaktig då man känt sig tvungen att sejfa lite. Helt onödigt tycker vi. Oliver Masucci är också lite väl lång för att spela Hitler men det gör knappast något när han levererar så fantastiskt bra. Det måste ha varit bra skitnödigt att knalla omkring i karaktär på Tysklands gator. Även om det har gått dryga 70 år har Tyskland fortfarande ett komplicerat förhållande till sitt förflutna. T o m här i Sverige är det tveksamt om man skulle komma undan helskinnad. En av våra egna redaktionsmedlemmar fick för många år sedan den "goda" idén (på fyllan) att raka till en hitlermustasch, gå ut på krogen och kalla den för chaplinmustasch. Till hans brännvinsförvåning var det folk som inte uppskattade skämtet och ville ge honom stryk.

Adolf är inte helnöjd med dagens politik.

En bonus för oss gamla Romero-entusiaster är att den gamla zombiehiten "The Gonk" smyger igång i bakgrunden när Hitler är ute och pratar med folk. Bra skit.

BETYG: 5/7 Hitler är ju kul i sig men att faktiskt smälla upp en spegel på dagens samhälle gör ju filmen lite extra kul och tänkvärd

Ni kanske anar att detta är en "kul" kille?

Hitler imponerar med schysta låneplagg.

Säga vad man vill om Hitler men han har en ganska nykter syn på dagens TV-utbud.

Eller?

Gut old boys.

Bra betyg... Farbrorn skänker omedelbar tyngd åt tesen.

Öhhmm...

Adolf skojar till det lite med en död hund.

Tillbaka till rötterna.

Somliga är inte helnöjda med Adolfs uppsyn.

Ein strike für ze Reich.

Uppenbarligen har dessa glada gossar inte sett "Brüno".

Hon blir helt hypnotiserad av Hitlers karisma. Det ser man ju på hennes ögon.

Vikten av att säkra sitt namn.

Komediförfattarna börjar snickra på naziskämt.

Om Hitler är gäst kommer nog programledaren undan med ett blackface.

Hitler gör publiken till sin bitch.

Whööööt!?!?! Peter Jihde med blackface????

Den skulle vi kunna tänka oss att se.

"Han är så söt när han sover."

Adolf på väg att lacka.

Adolf predikar för de redan frälsta.

Det blir lite green screen i filmen också.

Hoppsan! Hårda bud.

Teaser-parad.

Och här har vi då nämnda "The Gonk".