What is this shit?

Mitt foto
Här presenteras och recenseras skön kultur i form av filmer som oftast ligger utanför den pisstråkiga mainstreamen. Betygen beror helt och hållet på författarens humör för tillfället och god smak har sällan företräde. Ett kulturarv som hamnat i garderobens innersta skamvrå ska lyftas fram och främjas! Samtidigt kan den stora massans film ibland få sig ett värdigt omdöme. Det är fritt fram att lufta allehanda åsikter här.

lördag 22 oktober 2016

EATEN ALIVE! THE RISE AND FALL OF THE ITALIAN CANNIBAL FILM (2015) USA, 85 minuter. Regi: Calum Waddell.



Fanfest

Total nakenchock och exotism!

I den här dokumentären avhandlas den chockerande skräcksubgenren kannibalfilm som på sin tid väckte mycket uppmärksamhet men dock aldrig blev någon kommersiell succé.

Stackars Giovanni Lombardo Radice som får sin bananhjärna* uppäten.

Vi var ganska förväntansfulla när vi satte tänderna i (sorry...) denna dokumentär då den italienska kannibalgenren ligger oss varmt om hjärtat. Till vår glädje slapp vi bli besvikna. Tempot mellan talking heads är bra och varvas med fina klipp ur filmerna. Man har inte heller skyggat för att visa det brutala våldet och nakenheten som är så signifikativt för genren. Man blir alldeles varm i hjärtat när de underbara soundtracken från filmerna ligger och puttrar i bakgrunden.

Mr. Poliziotteschi himself. Även ökänd kannibalmakare.

Som ni förstår är det här mumma för fansen, särskilt då profiler som Ruggero Deodato, Umberto Lenzi m fl intervjuas. Med det vill vi säga att det som allmän dokumentär kanske inte är asbra. En del av intervjuobjekten är upptryckta mot väggar, vilket inte ser speciellt professionellt ut och det är en hel del lampor som reflekteras i glasögon samt något exempel på burkigt ljud så det är ganska amatörmässigt gjort på sina ställen men det skiter nog de flesta fans i och det är just det sådana här för-fans-dokumentärer vinner på.

BETYG: 5/7 En nostalgiexplosion av tarmätning, bröst-piercing och kastrering!

Författarinnan Shelagh Rowan-Legg har något aggressivt i blicken...

Me Me Lai har numera kläder på sig.

Ruggero Deodato som är oerhört söt när han förklarar att han vill avsluta sin karriär med en riktig kannibalrökare som en present till alla fans.

Ni trodde vattenlekarna kom från Tyskland?

Herr Radice med smickrande ljus och upptryckt mot en vägg.

Me Me back in da day.

Författaren Mikel Koven har bara lampor i blicken. Väldigt Dilbert-skt.

The fejs of a kannibal.

Carl Gabriel Yorke fyrar av en riktig märklighetsmin.

"Kom igen nu din gamle jude. Det är kosher. Jag lovar!"

"På riktigt...verkligen!"

Hade han klippt sig och skaffat sig ett jobb hade han kanske klarat sig.

Ja, exakt så smärtsamt är det att inte längre vara man.

Trailer

*Förklaring finns i dokumentären.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar