What is this shit?

Mitt foto
Här presenteras och recenseras skön kultur i form av filmer som oftast ligger utanför den pisstråkiga mainstreamen. Betygen beror helt och hållet på författarens humör för tillfället och god smak har sällan företräde. Ett kulturarv som hamnat i garderobens innersta skamvrå ska lyftas fram och främjas! Samtidigt kan den stora massans film ibland få sig ett värdigt omdöme. Det är fritt fram att lufta allehanda åsikter här.

onsdag 19 oktober 2016

DEATHSTALKER 4: MATCH OF TITANS (1991) USA, 79 minuter. Regi: Howard R. Cohen.



We ain't over da Hill

Recyclad scen igen.

Deathstalker (Rick Hill) har blivit av med sitt mäktiga svärd och under sin färd med att återta det råkar han snubbla över en dam i nöd med vilken han slår följe. Den onda Kana (Michelle Moffett) är den som lagt beslag på svärdet och hon har även anordnat en dödsturnering för traktens kämpar för att på så sätt eliminera framtida hot.

Krigare som inspirerats av "Fablernas Värld"*.

Ja ni läste rätt. Rick Hill är tillbaka som den ende rätte Deathstalker och bara det draget gör ju automatiskt denna sista uppföljare bättre. Borta är de andra två fjollorna (John Terlesky och John Allen nelson) men de har tyvärr lämnat efter sig en sista fispuff av glimten-i-ögat-humor då Rick fyrar av en och annan äcklig oneliner. Det går dock att stå ut med detta då det är ganska begränsat och dessutom har ju tuttkoefficienten gått upp vilket alltid stillar sinnet.

Alla lejon är våldtäktsmän.

Trots att det är en totalt recyclad historia och man återigen använder gamla klipp (främst från del ett) för att fylla ut tiden känns detta som en superrulle jämfört med del två och tre. Egentligen är detta en skitrulle men ställer man skit bredvid t ex Donald Trump så börjar trots allt bajskorven skimra rätt fint. Vi hade dock gärna sett lite gore och allmänt grövre våld. Vi uppskattar däremot de löjliga figurer med lejon- och vargmasker som dyker upp samt de förstenade gröna typerna som liknar några slags fattigmanszombier. Michelle Moffetts rollfigur är också den sexigaste antagonist Deathstalker "tvingats" möta. En elak figur med snygga bröst är alltid ett välkommet tillskott. Med det kan vi på ett ganska nöjt sätt avsluta denna lilla "Deathstalker"-festival.

BETYG: 4/7 En ganska oförtjänt betyg men jösses så mycket bättre detta är än de crappiga mittendelarna i filmserien.

Tur då att the real Deathstlaker dyker upp med ny frilla.

Istället för att ofreda kvinnan han räddar utför han här ett övergrepp på ett av lejonäcklena. Nästan PK-poäng där.

Svärd och nallar.

Maria Ford tar för omväxlingens skull PÅ sig.

Tjejer: Att de aldrig kan hålla sams. Mjaauu!

Killar däremot: Bromance.

Bark at the Moon pt.2.

Rick Hill har bytt peruken mot en stajlig hockeyfrilla.

Den frillan får den sexiga antagonisten på fall.

En fager mö tvagar sig. Jo, det tillför handlingen mycket!

Killar i läder och nitar nojsar.

"Jo jag lovar att din frilla slår Jaromír Jágrs med hästlängder!"

Kana tittar på medeltida porr. Notera hennes dildosamling framför den magiska spegeln.

Det övergår till äkta snusk med hockeyfrillornas konung.

Deathstalker möter Hulk (med nitarmband).

Kana fascineras av de gröna gubbarna från Yr.

En inte helt sanningsenlig trailer.

En "välkoreograferad" kamp med utdragen 4:3-bild och ett snyggt soundtrack.

*Googla det kids.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar