What is this shit?

Mitt foto
Här presenteras och recenseras skön kultur i form av filmer som oftast ligger utanför den pisstråkiga mainstreamen. Betygen beror helt och hållet på författarens humör för tillfället och god smak har sällan företräde. Ett kulturarv som hamnat i garderobens innersta skamvrå ska lyftas fram och främjas! Samtidigt kan den stora massans film ibland få sig ett värdigt omdöme. Det är fritt fram att lufta allehanda åsikter här.

onsdag 12 april 2017

Hundstage (2001) Österrike, 122 minuter. Regi: Ulrich Seidl.



Scooby Doo-månad

Rötmånad i radhusförorten.

Under rötmånaden kokar det i Wiens förorter och de illa fungerande relationerna bakom den sterila ytan blir ännu mer olidliga. Kokpunkten är nära.

Framing: linjer.

Vi återknyter bekantskapen med Ulrich Seidl vars dokumentär Im Keller (2014) vi uppskattade så. Den dokumentära känslan vilar tung även över denna film  i sin kompromisslösa skildring av människans mörker. Borta är de falska Facebook-fasaderna och positivitetsfascisternas* glada memes. Kvar finns bara oförmågan till mänsklig kommunikation och längtan efter kontakt.

Hur man använder en vidvinkel.

Det sköna bildspråket finns redan här om än inte fullt så kubrickaktigt som i ovan nämnda dokumentär. Berättandet är humoristiskt observerande i stil med Roy Andersson men här finns en råare ton med smärtstillande sex och förnedring.

Envis liftare utan spärrar.

Trots det befriande ärliga sättet att kikka bakom medelklassfasaden är det inte en jätteunderhållande film och till och från kan misären bli lite långdragen, för att i nästa stund bjuda på ett skratt eller få en att uppskatta hur Seidl vågade låta det plågsamma fortskrida.

BETYG: 4/7 Vågad, rolig och tankeväckande men seg mellan varven.

Stortysk** matkällare.

The male gaze.

Happy ending?

Det är vad ex-maken vill veta.

Larmförsäljaren har tröttnat på den envisa liftaren.

Radhusborna har tröttnat på att få sina bilar repade.

Ex-maken slår ett par bollar i den torrlagda poolen*** medan ex-frun har romantisk middag med massören.

Det manliga vresandet!

Party like it's 1999.

Alla bra fester slutar i muggdoppning.

Hur man komponerar en bra bild.

Det kvinnliga vresandet!

"Skål för helvete!"

Män misshandlar kvinnor.

Kvinnor misshandlar kvinnor!

Kvinnor misshandlar män!!!

Swinging in the rain...

Dohhh-ggie vill också vara med och titta på stripteasen. Hellooo doggie!!!

Sexigare än så här kan det knappast bli.

Ett ögonblick av vacker nationalism.

Trailer i halvkass kvalité.

Pensio-striptease med dohhh-ggie!

En vacker tolkning av nationalhymnen.

*Här tyglar vi vårt primala behov av att ranta loss mot den positivitetsmobbning som pågår i dagens samhälle och nöjer oss med att säga att allt inte är så jävla rosaskimrande alltid...
**Jodå, Österrike tillhör det stortyska riket!
***Vi gillar att den torrlagda poolen ser ut som en Ricardo Bofill-byggnad som skulle kunna dyka upp i en Franco-film.
Vi fick feeling när vi påtalade positivitets-memes...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar