What is this shit?

Mitt foto
Här presenteras och recenseras skön kultur i form av filmer som oftast ligger utanför den pisstråkiga mainstreamen. Betygen beror helt och hållet på författarens humör för tillfället och god smak har sällan företräde. Ett kulturarv som hamnat i garderobens innersta skamvrå ska lyftas fram och främjas! Samtidigt kan den stora massans film ibland få sig ett värdigt omdöme. Det är fritt fram att lufta allehanda åsikter här.

tisdag 1 augusti 2017

KYRA: LA SIGNORA DEL LAGO (1979) Italien/Spanien, 77 minuter. Regi: Enzo G. Castellari.



Med hor kommer död!

Flicka ute på sjön med påklistrat leende.

Efter 15 år återvänder Liliana (Leonora Fani) till byn hon bodde i som barn och slottet vid sjön där hennes mor drunknade under mystiska omständigheter. Hon hinner knappt anlända innan mystiska övernaturliga saker börjar ske.

Någon vill hälsa.

Castellari är väl inte den förste man tänker på när det vankas övernaturliga skräckhistorier och rykten gör gällande att han inte alls regisserade så mycket av den här röriga historien. För rörigt, märkligt och ologiskt blir det och då menar vi mer än vad som är vanligt i en paranormal spagettiskräckis.

"Men vad i helveteee!?! Är'u helt jävla blind ungjävel!?!?!?"

Man kan undra hur Liliana egentligen är funtad då hon strax efter att hon anlänt till familjegodset blir attackerad av en slags spökmunk med en yxa på bästa "The Shining"-vis (Fast Kubricks mästerverk kom ju förstås efter denna...) och sedan på kvällen bekymmerslöst äter middag med släkten som om inget hänt. Det dyker upp människor här och där som man inte har en aning om vilka de är och varför de gör som de gör. För att öka förvirringen ytterligare saknade vår kopia av filmen text på en del ställen och vår italienska är inte den bästa.

"Jaha okej...du var det."

Inte ens Lilianas lössläppta leverne, som i sin tur fick den mystiska byhäxan att tvångsmasturbera, kunde rädda denna soppa och det är ett slöseri med coola locations att inte koka ihop ett bättre manus än detta. Det är just för att vi är sådana italofiler som vi ändå småmyser lite åt miljön de springer omkring i och sen är det lite småkul att Jesús Francos gamla leading man Antonio Mayans dyker upp i en roll också. Castellari var tvungen att ha med en fullkomligt omotiverad action-sekvens också som var lite WTF-rolig.

BETYG: 2/7 Stämningsfull miljö och tvångsonani räcker inte så långt i den här förvirrade rullen.

Välkomstinstallation på familjegodset.

"Jippi vad glad jag blir över att ha en omotiverad lampa utanför fönstret på andra våningen!"

Infoga valfri "The Shining"-klyscha här:___

Eller här:___

En bajskorv i sängen?

"Flämt!"

Nähe.

Tokerier på kyrkogården.

Sånt straffar sig alltid.

Ojdå!

"Mmmffhh...Varför pirrar det så konstigt i hugget?"

Enzo måste ha med en exploderande bil - och då måste man givetvis illustrera det med en split screen à la "Kojak".

Den skyldige, även om han avsäger sig mycket av ansvaret för filmen.

Antonio Mayans är "otrogen" mot Jesús Franco.

Den onanerande byhäxan prövar på rollen som lolita.

Oj, Lilian har fått Antonio Mayans på rygg!

Dags att rulla bäret igen.

Oops! Komaorgasm...

Reguljär orgasm.

"Men...jag då!?"

En inte supersubtil utfrysning.

Have no fear! Tokig barbröstad kille till undsättning.

Som ni ser är detta en utmärkt raggningsstrategi.

*Drops mic*

Onanistan* missar givetvis inte tillfället.

Den där jäveln igen?

"Holy shit!!! Eller jag menar..."

Är det Lucifer eller en väldigt solbränd Errol Flynn?

Whut..? LOL!

"Kom till Jesus...mitt barn."

"Kom MED Jesus...A-a-aaahhhhh!"

Catfight! Det bästa med tjejslagsmål är det ALLTID slutar med att de är topless.

Några klipp ur våfflan.

Först lackar Lilith på Lilian sen börjar det kittla i hönan...

Hela rullen - på originalspråket. Det blir YouTube-subs folks...

*Skämtar ni!? Ingen stavningskontroll på detta ord vi precis hittade på? "Byhäxa" var det däremot rött flagg på!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar