TOYS KILLER (1998) Italien, 23 minuter. Regi: Fabrizio Spurio.

Filmskapande-killer...

Oj! Asia Argento är med i filmen.

Leksaker och action-figurer lever ett behagligt liv i Fabrizios pojkrum men plötsligt vaknar ett ondskefullt utomjordiskt väsen till liv och vänder uppochned på tillvaron.

Kajsa Anka stämmer träff med...

Eftersom vi har en fäbless för filmer med leksaker (fast då främst mjukisdjur) hade vi naivt höga förhoppningar på denna film. Nej, vi förväntade oss inga Harryhausen-stop motion-animeringar eller något liknande men i alla fall en charmig gore-fest i bästa amatörfilmskaparanda. Utgångspunkten var alltså att vi verkligen ville gilla detta.

...Snobben.

Filmen börjar dock med ett alldeles för långt svepande runt pojkrummet med kameran och därmed är första kardinalfelet begånget. Det ack så viktiga anslaget blir, istället för att väcka tittarens nyfikenhet, en uttråkad undran över när filmen ska komma igång. Vi drar lite på smilbanden när figurerna Snobben och Kajsa Anka trippar fram i bild men sedan är det snabbt slut på det roliga. Alien (Ja, H.R. Giger-monstret) dyker upp och mördar figurer till höger och vänster men det är så fruktansvärt fantasilöst och tråkigt genomfört att det är som att titta på en femåring som är inne i sin värld och leker med dockor. Vi kan vid upprepade tillfällen även se regissörens hand som håller i figurerna. Han har även grava problem med autofokusen på sin crappiga camcorder då den ibland inte vill hitta skärpan på de små figurerna i bildens förgrund. Alla dessa amatördetaljer skulle vi gladeligen kunna leva med (förutom bristen på genomtänkt dramaturgi) men tyvärr finns det ett ännu större och mer distraherande problem - musikvalet och hur detta applicerades på bilderna. Det verkar som om Spurio resonerat som så att det måste finnas någon musik pålagd. Vad denna ska ha för funktion tycks han inte ha reflekterat över. Alltså får vi "njuta" av superostig technofierad körmusik eller lökig cover på "Halloween"-temat. INGET av musikstyckena har använts för att accentuera det som händer utan kör-techno-muzaken bara maler på oavsett om det pågår ett dramatiskt mord eller älskog. General-fail!

Plötsligt dyker Alien-krabba upp.

Så det blir långa 23 minuter när man plikttroget ska ta sig igenom denna nybörjarkalkon. Synd för oss att vi sätter upp sådana maniska 5-årsplaner med vårt filmtittande för härnäst väntar ett gäng uppföljare på detta lilla fismoln till film...

BETYG: 1/7 Tyvärr. Inte ens med amatörmått är detta bra på något vis, när det trots allt skulle kunna ha varit rätt skoj.

Game over.

Alien-krabba blir embryo-Älg-igen.

Under tiden älskar Barbie med nån muskel-actionfigur*.

Nalle är ute och går ackompanjerad av cheesig techno-version av "Halloween"-temat.

Embryo-Älg-igen suger på Nalle...

...och blir fullfjädrad Ej-lien.

Whoa! Videorundgång!!!

Vad ska muskelfiguren göra med Motorola-kartongen?

Game over kärring! (Den här blodeffekten var faktiskt lite charmig)

Icke sa Niclas! Inget videoklipp denna gång.

*Hur fan ska vi kunna ha koll på sådan skit?