What is this shit?

Mitt foto
Här presenteras och recenseras skön kultur i form av filmer som oftast ligger utanför den pisstråkiga mainstreamen. Betygen beror helt och hållet på författarens humör för tillfället och god smak har sällan företräde. Ett kulturarv som hamnat i garderobens innersta skamvrå ska lyftas fram och främjas! Samtidigt kan den stora massans film ibland få sig ett värdigt omdöme. Det är fritt fram att lufta allehanda åsikter här.

måndag 1 juni 2020

NEIL BREEN 5 FEATURE FILM RETROSPECTIVE (2020) USA, 345 minuter. Regi: Neil Breen.



"It's NOT a documentary!"

Breen väljer denna bild när han talar om vikten av teamwork.

Följ med in i en halvdagslång utläggning om hur DU kan göra karriär som professionell biofilmskapare. Neil Breen delar med sig av sin oändliga visdom och talar om alla viktiga delar av filmskapandet så DU kan lära dig hur man lyckas göra seriös lågbudgetfilm.

Ett ypperligt exempel på The Breen Walk.

BREAKING: Vi avbryter tillfälligt Jesús Franco-festivalen för att kunna presentera Neil Breens rykande färska DVD! Franco-festivalen fortsätter att puttra på i nästa inlägg.

Mästaren är tillbaka med ett riktigt episkt verk. Åtminstone tidsmässigt. Länge gick ryktena om det mystiska "Retrospective"-projektet och vi fans spekulerade i och hoppades på tonvis av bakom scenerna-material då vi till en början trodde det kunde röra sig om en gigantisk "Making Of"-film. Nix pix lingonmix! Istället har vi nu presenterats för en breensk masterclass. Cornelius (som han kanske egentligen heter om man ska tolka diverse mejlsvar han skickat) är väldigt noga med att hamra in faktumet att detta INTE är en dokumentär utan istället ett "inlärningsredskap" och vi erkänner oss direkt som glupska studenter villiga att lära oss the Breen way of filmmaking....nu.

De magiska originalmanuskripten. Undra vilken våffla den där tjocka pärmen i mitten är?

Eftersom det tar en halv mansålder att ta sig igenom DVD:erna (Självklart envisas Breen paradoxalt nog med detta medium trots att hans filmteman ofta rör artificiell teknologi och andra tekniska nymodigheter) tänker vi följa DVD:ernas kapitelindelningar i denna recension och metodiskt beta av skivorna. Det kommer bli den i särklass längsta recensionen någonsin på Udda Film. Helt i par med DVD:ernas längd, så endast den tålmodigaste breeniacen lär palla att ta sig igenom detta! Först ut:

DISC 1


  • Introduction (0:00-27:13)



Tonen sätts direkt! I denna "kurs" som talar om hur man ska göra film får vi direkt en statisk bild på Neil där han sitter i sin redigeringsstudio och talar till oss. Ljudet är taget direkt med kameramikrofonen och följaktligen långt ifrån bra. Trots att kameran sitter på ett stativ och aldrig rörs står det uppenbart någon bakom den - som dessutom inte kan låta bli att fingra på den så vi hör mikrofonfnaset som direkt uppstår vid sådana här situationer. Man hör dessutom denne person börja prata i ögonblicket scenen avslutas. 😊

John Mastrogiacomo är Neils kameraman. Det kan man se på fotovästen han har på sig.

För att vi ska få lite "production value" talar Neil till oss även från sin soffa i vardagsrummet. Det är samma setup där med taskigt kameraljud och dessutom märker man att kameran flyttas en smula mellan olika klipp.

Breen hyrde en fet dolly till sin först film Double Down (2005). Det gör han aldrig om.

Breen låter oss verkligen veta hur professionella hans produktioner varit och missar inte ett enda tillfälle att hamra in detta budskap. Skulle vi någonsin tveka har han även inkluderat ett par sköna YouTube-klipp från biovisningar av hans filmer där publiken helt går bananas. Man kan ju undra om den copyright-noga regissören verkligen fick tillstånd att använda dessa klipp av de youtubers som laddade upp dem. Vi antar dock att de är saliga att få bli inkluderade i detta lärorika verk.

Ett geni får breda ut sina vingar för första gången. (Och visst fan ser det coolare ut med de gamla 35mm-filmkamerorna?)

Det blir även snabbt tydligt att Neil inte orkade göra omtagningar när han gjorde denna film då han ibland bara pausar bilden på sig själv och lägger en voiceover istället. Denna voiceover dyker dessutom upp på klassiskt Monty Python-vis när han korrigerar sig själv genom att lägga den över enstaka ord.

"This is the interior shot where I manipulated the MICE from below" 😂🐭🐭🐭😆

  • Budget (27:13-31:06)



Breen är realist så han trycker stenhårt på hårt arbete och att man ska ha ett riktigt jobb vid sidan av filmskapandet om man vill syssla med självfinansierade lågbudgetfilmer. Han nämner aldrig i vilken budgetklass han ligger men är noga med att poängtera att ALLA hans filmer har gått med vinst.

När du ska spela in en sexscen och din motspelare/regissör dyker upp med en blöja i nyllet. 😄

  • Scripts (31:06-43:55)



Neil är nästan som David Bowie på så sätt att han innan själva manusförfattandet samlar på sig idéer och visioner på minneslappar som sedan får utgöra byggstenarna för skrivandet. Men istället för att som Bowie dadaistiskt plocka slumpvisa fragment ur en hatt organiserar Breen upp sina i runda slängar 300 idéer på sitt vardagsrumsgolv och bygger en historia därifrån.

Neil ÄLSKAR mönstrade skärmar framför lamporna. Dessa ger skuggmönster och textur och det får vi allt ge Breen, att det är en rätt schyst lösning. Notera dock raka motsatsen då två fällstolar och detta semihörn får utgöra psykiatrikerns "kontor".

  • Film Production (43:55-1:10:41)



Även om för- och efterproduktion kan ta väldigt lång tid håller sig Breen till ca 22 inspelningsdagar och vill hålla sig till högst 3-4 tagningar vid varje klipp. Tar det längre tid är det något som är fel resonerar han (shoutout till Kubrick!!! 😆) Komedin flödar åter när regissören börjar tala om bildkomposition och vikten av rörelse i bilden - över en pausad och sned bild av sig själv i soffan.

Neil vore inte den framgångsrike regissör han är om det inte vore för en Breen screen.

I det här kapitlet börjar det likna lite av den behind the scenes-film vi till en början föreställde oss att få med stillbilder och videoklipp från inspelningarna. Vissa stillbilder dyker återigen upp, i samma ordning, varpå Neil kommer på sig själv och nämner detta - istället för att klippa bort dem ur denna film.

Den seriemördarporriga "Svarta Kuben", uppmonterad i Neils kök?

I det här kapitlet märker vi hur kåt Neil verkar vara på att svänga sig med termen "blocking", som innebär exakt positionering av skådespelare och då inom film särskilt i förhållande till kameran. Breen verkar dock bara mena själva skådisarnas position då kameran är rätt stationär och bara får haka på helt enkelt.

Nej Neil lattjar inte med en begagnad dambinda utan applicerar lite blod för den realistiska gisslanplågarscenen i "Twisted Pair".

Kapitlet bjuder på många igenkänningsleenden från oss när vi får ta del av "magin" bakom Neils ikoniska scener.

Näpp, tjock-TV:n ingår ej i inspelningsutrustningen.

  • Character Images (1:10:41-2:25:56)



Här bjuds vi på ett synnerligen diffust kapitel som börjar med att Breen pratar om de kryptiska symbolerna han slänger in i sina filmer. Snart urartar detta mastodontkapitel till att bara bli ett evighetslångt potpurri av osammanhängande klipp från Breens filmer som passerar utan någon som helst kommentar. Vi ömsom skrattar gott åt våra favoritklipp och faktumet att han faktiskt väljer att visa klart imperfekta klipp och ömsom skruvar på oss i soffan över faktumet att det aldrig tycks ta slut.

Detta känner ni igen! Lägg denna bild på minnet. Vi återkommer till den....

  • Lighting (2:25:56-2:49:58)



Kapitlet om ljussättning får VM-guld för upprepningar. Det är i princip helt överflödigt då allt redan nämnts tidigare på DVD:n. Det är t o m upprepningar inom själva kapitlet. Att kapitlet ändå är så långt beror på en del extra klipp där Breen ändå inte förklarar hur han ljussatte scenen. Han bara talar om det vi redan ser. Ibland säger han inget alls och då kan vi istället njuta av det överväldigande bruset på ljudspåret. 😁

Det framgår inte vad som pågår här men kanske är det sista gången vi får se dessa laptopar innan de dränks i kaffe och slängs i golvet?

DISC 2


  • Int. & Ext. Locations - Production Value (0:00-57:48)



Andra skivan inleds med ett megakapitel där vi får höra uttrycket "production value" ca 123 000 gånger. Ironin är i det närmaste total här då Breen bröstar upp sig och stolt lär ut hur man får en film att se dyr och professionell ut samtidigt som han visar upp bilder som skulle få en hel kalkonfarm att gobbla igång. F ö är de flesta av dessa bilder återigen upprepningar på vad vi redan sett.

"Two pages!" funkar väl bra som voiceover när man håller upp ett finger? 😁

Är det något vi verkligen har lärt oss av detta "inlärningsverktyg" till DVD är det vilken fullkomlig mytoman Breen är och i det här kapitlet blir det verkligen övertydligt när han vrålljuger om inspelningsplatser han byggt, som förstås är uppenbara arkivbilder på en green screen. En omedelbar klassiker är också när han påstår att att Viad är en riktig tiger. Visst är Viad det - en riktig arkivbildstiger inmaskad bredvid Neil så uselt att den fortfarande har en grön aura och ton från den illa dolda green screenen. 😅

En karaktär i sig?

  • Romance (57:48-1:11:04)



Som ni säkert redan vet är Neil Breen romantikens gudfader och här talar han om hur konventionella kärlekshistorier inte intresserar honom. Han föredrar att berätta om förlorad och återvunnen kärlek. Ytterligare ett kapitel som inte tillför ett smack utan bara tjänar till att rulla hans scener igen.

"It's a REAL tiger!"

  • Editing (1:11:04-1:17:28)



Breen blandar hejvilt i redigeringsstudion då han uppger att han jobbar både med Premiere och Final Cut samt även Blackmagic Fusion för de enastående specialeffekterna. Han erkänner faktiskt också att han använder Photoshop, fast han antar väl att ingen kopplar det till de arkivbilder han påstår är locations. 😏

LL Cool Neil.

  • Special Effects (1:17:28-2:16:59)



I sin förvirring och iver med att mata oss med samma klipp för 87:e gången, blandar Breen ihop det hör med specialeffekter och rekvisita. Han visar förvisso några scener med specialeffekter men ger inga som helst förklaringar till hur han gjorde dem. Istället ligger mesta fokus i detta aslånga kapitel på att ivrigt visa upp rekvisitan han knåpat ihop. Ganska tradigt. Förutom när han återigen med emfas påpekar att Viad är en RIKTIG tiger förstås. 😸

Den ikoniska västen. Vad man inte skulle ge för att få äga den!

  • Music / Sound FX (2:16:59-2:19:24)



Oj! Ett extremt kort kapitel. Neil hinner dock förklara hur han köper royalties till musik han använder. Ha ha ha! WTF? Samtidigt tycker han det är en listig idé att dränka detta korta kapitel med bakgrundsmusik på en irriterande hög nivå. Vi suger i oss den nyttiga läxan Neil!

"Where are yoooo?!"

  • Summary (2:19:24-2:55:09)



Summeringen består, förutom från ännu ett gäng upprepningar, främst istället av att Neil tar ett allvarligt snack med oss om distribution. Faderligt varnar han oss för alla rötägg där ute som försöker blåsa oss. Han går i detalj genom olika kontraktkryphål man ska akta sig för samt hur man ska värna om att behålla alla rättigheter själv och hålla sig till korttidskontrakt. Avslutningsvis skickar han med oss ett uppmuntrande ord om att vi minsann också kan lyckas - om vi är redo att jobba hårt för det.

Soffan känns väl igen?

Vår egen summering efter denna maratongenomgång av ICKE-dokumentären landar i att vi njuter av Breens narcissism och de blålögner han strör omkring sig. Att ta sig igenom detta fem timmar och trekvart långa epos är definitivt en utmaning för de flesta och hur skulle vi stackars odiagnostiserade ADD:are på Udda Film någonsin klara det? Det visade sig vara förvånansvärt smidigt och de höga klagoropen från stora delar av fan-skaran om hur olidligt tråkig denna lärostund var kunde vi inte alls identifiera oss med. Det är ju packat med underhållning. Dels genom onödiga tillbakablickar från hans filmskatt och dels de uppåt väggarna-uttalanden han gör under dessa timmar. Faktum är att denna "masterclass" är HELT i paritet med hans övriga verk vad beträffar verklighetsförankring och självmedvetenhet - vilket är grunden till varför vi älskar Neil.

BETYG: 5/7 Sug på den, ni otåliga fejk-human breens! Visst är det långdraget utav helvete men det finns mängder av guldkorn och LMAO-ögonblick genom hela detta verk och framför allt - det är fortfarande VÄLDIGT breenskt!

"Here we're using the police lighting, from the police cars." Jovisst du Neil.

"In this shot we're using the light in the far end of the tunnel, which has a meaning to the character." Du menar i detta arkivklipp Neil?

"Washington D.C. outside the National Archive Building." Ni minns den där green screen-bilden ovan va? 😃

"Production value" får man tydligen när man bygger ett flickrum med ett litet campingbord och slänger in en hästsadel i hörnet.

Men vänta nu...ligger den sjuklige professorn också i ett flickrum? Eller ska han ut och rida med sina syrgastuber?

"It's not CGI. It's not an animated tiger." Han har ju förvisso inte fel men....

Neil är fruktansvärd nöjd över vilket production value drönarbilderna ger. Jo i teorin är det ju så, om inte drönarjäveln flyger kors och tvärs och pausar här och där.

Här är det tonvis med production value "inside the mansion". Jo verkligen Neil. 😄

Tyvärr nämner Breen inte nåt om på vilket sätt Scotch-tejpmustascher ger mer production value.

Den här bilden igen. I vår recension av Twisted Pair (2018) antog vi att denna och följande bild nedan var arkivbilder men vi orkade inte undersöka saken vidare. Det har vi nu rått bot på. Se här: Shutterstock 1


"It's meant to just be a warm inviting space next to the fireplace." Supermurrigt Neil, särskilt med det susande ljudet av gasen till de semiartificiella lågorna.

Ännu ett arkivklipp Neil låtsas som det regnar om.

"Here in the lobby, the production value of the soldiers is established." ??? 😅

"I designed these exteriors to support kinda the mystical *Drämmer till mikrofonen* environment...that uh..*Mikrofonbrak* that the story's all about..."

LL Cool Cornelius.

Ja, kan det bli mer romantiskt? 💗

"It's a REAL tiger!!!"

Att vara eller att icke vara - en fårskalle.

En blöja i nyllet är säkert en "specialeffekt" de uppskattar i Tyskland.

Neil vrålflörtar med publiken när han bjuckar på en re-enactment av den klassiska "No more books"-scenen. 💖

Åh coolt! En Sony EX3:a. Sådan kamera har vissa av oss jobbat med. Kanske inte första kameran man förknippar med biofilm....

"I miss my brother...The Being."

Neil fortsätter att missta rekvisita för specialeffekter. Ja, han har gjort dessa alldeles själv.

"It's NOT green screen!"

Här är metallskulpturen Neil använder för att skapa skuggmönster. Men varför är den indränkt i blod? En ofrivillig "Tenebre"-referens?

Nyhetsstudion Neil "designade och byggde".

LOL. Vi kör väl de här youtube-klippen IGEN då, för att säkerställa att Breen är populärare än både Jesus och Beatles.

En vacker avslutning.

Nahe....vi kör visst den här igen. 😀

Även trailern är maratonlång.


Hela Q&A:en Neil plockat onaniklipp från.

Det ego-orgasmiska klippet från vackra Grand Rex i Paris. Enligt franska källor har den här fina biografen som grej att anordna kalkonfilmsvisningar, vilket stackars Neil måste vara totalt ovetande om då han kämpar så tappert för att slippa få sina filmer visade sent om kvällarna då många kultfilmer körs. 😂 Denna länk styrker åtminstone att man kör kultfilm ibland: KLICKA MIG!



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar