What is this shit?

Mitt foto
Här presenteras och recenseras skön kultur i form av filmer som oftast ligger utanför den pisstråkiga mainstreamen. Betygen beror helt och hållet på författarens humör för tillfället och god smak har sällan företräde. Ett kulturarv som hamnat i garderobens innersta skamvrå ska lyftas fram och främjas! Samtidigt kan den stora massans film ibland få sig ett värdigt omdöme. Det är fritt fram att lufta allehanda åsikter här.

onsdag 31 mars 2021

RODAN (1956) Japan/USA, 72 minuter. Regi: Ishirô Honda.



Två till priset av en!

Detta, käre Dr Frankenstein, är enklaste sättet att skapa ett monster (eller fler).

En olycksbådande stämning har sänkt sig gruvbyn Kitamatsu då det är något som inte riktigt stämmer nere i gruvan. Snart börjar folk försvinna för att senare dyka upp som manglade lik. Till slut kommer orsaken till dödsfallen upp till ytan och paniken sprider sig. Det är däremot ingenting mot vad som strax efter komma skall.

Ånej, inte ännu ett japanskt blackface!

Trots ett långt monstermaraton nyligen kunde vi inte låta bli att klämma in ytterligare en gammal kaiju-rökare och i den här rullen får man för första gången stifta bekantskap med Godzillas gamla fiende/kompis Rodan. Likt den första godzillavåfflan har den här en betydligt mörkare ton än efterföljande monsterfilmer där Rodan framstår som lika farlig som Janne Långben.

Ett manglat lik ska tvagas.

Den här filmen är till skillnad från första godzillafilmen i färg och det betyder att människoblodet som spills är rött! Jovisst, folk dör faktiskt i denna våffla, vilket kanske kan vara svårt att tänka sig när man har lökiga bilder i skallen av Rodan från det glada 60-talet. Vi blir dessutom upplysta om att Rodan inte är en individ utan en specifik dinosaurieart och därmed passar man på att slänga in ytterligare en flygande ödla för att maximera japans förödelse. Det hade varit lite småkul om man hade behållit det japanska namnet på ena så de kunde heta Rodan och Radon, men som vanligt bestämmer kapitalet något annat och namnändringen ska ha sin orsak i att det redan fanns någon docka i England eller något som hette "Radon" så det fick bli "Rodan" i den engelskspråkiga versionen.

In med fler manglade lik!

På tal om engelskspråkig så är det (tyvärr) den amerikanska versionen vi ser så vi antar att vi missar en del samt får meningslöst skräp i utbyte. Inledningen styrker vår tes då vi serveras dokumentärbilder på atombombstester i flera minuter med en berättarröst som ger oss förutsättningarna för vad som komma skall, för att som dumma "amerikaner" behöver vi tydligen denna bruksanvisning... Efter några minuter tar en japansk narrator över (på engelska förstås) för att vidare ledsaga oss in i handlingen. Lite overkill kanske, men som sagt, utan att ha sett originalversionen är det svårt att veta vad amerikanerna har velat klippa bort och sedan försöka lappa ihop med nödlösningar.

Da fuq?!

Det är trevligt med den allvarliga mörka tonen i filmen men segt att det tar sådan lång tid innan Rodan(erna) får sätta igång med sitt destruktiva dagsverke. Det är dock ett ganska så imponerande dagsverke må vi säga. Med tanke på att det trots allt är en film från 1956 så ser det mer imponerande ut än många senare gjorda rullar. I slutscenen har man dock fullkomligt förälskat sig i bilderna på explosioner så det exploderar nonstop i flera minuter. Vi misstänker starkt att även detta är en amerikansk klippkonstruktion. De har av vad vi förstått även lite smått befläckat den fina och gripande slutscenen -SPOILER ALERT- där de båda Rodanerna flyr upp ur vulkanen människorna vill begrava dem i och den ena singlar ner i en lavaström, varpå den andra vägrar att lämna sin döende ödlevän och förgås även han/hon/hen. Här har man lagt på en speaker som vi hört inte ska finnas i den japanska versionen. Vi kan förstå varför, då den är fullkomligt överflödig.

BETYG: 4/7 Bra allvarlig ton men det tar tid innan monsterspektaklet kommer igång på allvar. Det gör det dock med besked och avslutas vackert.

Ytterligare personer som gått en blodig död till mötes.

En flygarhjälm med...BLOD på.

En vacker nyfödd liten parvel.

Ångestladdade flashbacks har mer med trauman att göra än droger kids!

Långt före fjolliga "Top Gun"...

...bjöd japsen på action-späckade flygnummer.

Top o' the morning to ya!

En flygkår med kamikaze-traditioner räds inte detta möte.

Rodan såg att hans förödelse var god och log.

Ascoola specialeffekter.

Dessa arkivbilder poppar upp i var och varannan kaiju-rulle.

Rodan leker att han är den tyska nationalörnen.

Rodan provspelar för en biroll i nästa Cheech & Chong-rulle.

Inte full förödelse ändå när vissa neonskyltar fortfarande är i bruk.

En exploderande final.

Fullt ös medvetslös!

'Splosions!

Trailer som kort och gott kan beskrivas som: FRÄN!



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar