What is this shit?

Mitt foto
Här presenteras och recenseras skön kultur i form av filmer som oftast ligger utanför den pisstråkiga mainstreamen. Betygen beror helt och hållet på författarens humör för tillfället och god smak har sällan företräde. Ett kulturarv som hamnat i garderobens innersta skamvrå ska lyftas fram och främjas! Samtidigt kan den stora massans film ibland få sig ett värdigt omdöme. Det är fritt fram att lufta allehanda åsikter här.

torsdag 4 juli 2019

A.A.A. MASSAGIATRICE BELLA PRESENZA OFFRESI... (1972) Italien, 83 minuter. Regi: Demofilo Fidani.



Pappas lilla hora

Narcisso Muskelhingstsson känner sig nöjd.

Cristina (Paola Senatore) har fått nog av sin stränga och kontrollerande far (Jack Betts) så hon sticker från föräldrahemmet för att livnära sig som "massös". Hennes första trevande försök går inte jättebra men så träffar hon Oscar (Howard Ross) som har rika kontakter och han erbjuder sig bli hennes "samarbetspartner" för endast hälften av hennes intäkter. Affärerna går lysande men alla Cristinas klienter får av någon anledning halsen avskuren...

Men va fan är det här?! Så här älskar man ju bara när man är kära i varandra.

Udda Film sänker sig ner i giallons trygga famn igen och enligt uppgift skulle denna våffla vara något i särklass beträffande misogyni. Jo, det får man väl säga att den var. Männen i denna film är bland det sliskigaste man kan tänka sig och Senatores karaktär är förvånansvärt likgiltig inför detta. Hennes kompis Paola (Simonetta Vitelli) blir åtminstone upprörd när hennes pojkvän visar sig vara en mega-douche.

Cristina får lite konstruktiv feedback.

Just att filmens sleazighetsfaktor är skyhög är faktiskt den enda behållningen. Som giallo är den ultralam. Förvisso har vi den arketypiska mördaren med svart hatt och rock, handskar samt en glimmande rakkniv men morden är få, tama och tar en evighet att komma igång. Vi vill också betona att sleazet har mer att göra med männens skamlösa beteende att göra än den sedvanliga orgien av nakenhet. Visst lättar Paola Senatore på kläderna en hel del men för att vara en så sleazig rulle är det anmärkningsvärt att inte en enda mysig 70-talsbuske syns till.

Sakligt.

Sedan är manuset definitivt ingen höjdare. Här orkade man inte krydda med de obligatoriska röda strömmingarna* och att lista ut vem den maskerade mördaren är är inte supersvårt. Fidanis regi är inte heller något att hurra för men så blev han ju inte så långlivad i regissörsstolen heller. Man försöker spetsa till det lite med knasiga snabba klipp emellanåt men det känns mer fånigt än stilistiskt. Sist men definitivt inte minst i denna genre har vi musiken av Coriolano Gori som är ovanligt dålig.

BETYG: 3(-)/7 En mycket svag trea men det italienska 70-talet och sleaze är vi ju otroligt svaga för så...

Cristinas pojkvän är inte bara en gigantisk mes han är även ultranaiv.

Flukto McFluktovic

Vilken man eller kvinna kan motstå det charmiga leendet?

♫"I'm only happy when it rains...."♬

Det är absolut inget konstigt med en torsk i kaftan och comb-over som ger en hora ett bubbelbad.

Äntligen lite giallo!

Stig-Helmer uppfostrar sin dotter.

Så bara för att din flickvän är en attraktiv kvinna bör hon överge arkitektjobbet för att bli hora? Okej, Sleazy O'Sleazerson!

Envis jävel det där.

Skrupelfri ung man.

Varför kikar farbror så stint?

Aha!

Det ser inte riktigt ut som om Howard Ross har lärt sig behärska det här med rökning.

"...men jag KAN flyga. Jag är inte rädd! Jag KAN flyga..."

Kan det vara Liam Neeson månne?

Jodå. Gula gummihandskar är helt okej enligt alla giallo-konventioner. Sen är de ju som sagt GULA.

Seg trailer med "snyggt" rums-reverb.

Hela våfflan på originalspråket.

*Visst blir det mäkta lamt att direkt översätta detta engelska uttryck?



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar