MIDWAY (2019) USA/Kina/Hong Kong/Kanada, 138 minuter. Regi: Roland Emmerich.

Krig ÄR TV-spel

En ovanligt glossig gayfilm?

När japanerna attackerar USA:s flottbas Pearl Harbor 1941 och drar in amerikanerna i andra världskriget ser läget dystert ut då amerikanernas Stilla havsflotta kraftigt reducerats och är totalt underlägsen den japanska motsvarigheten. Japanerna vet dock att de bara har ett tillfälligt övertag innan den stora industrijätten mobiliserar fram en övermäktig krigsmaskin. Det gäller alltså att agera snabbt och slå ut amerikanerna. Samtidigt behöver USA en seger för att lyfta moralen och visa på att det går att slå de oövervinnerliga japanerna. Det är då den amerikanska underrättelsetjänsten snappar upp viktig information om japanska flottmanövrer vid Midway...

Nej då. Bara explosionspornografisk CGI.

Dags för svulstig hollywoodsk krigsfilm igen här på Udda Film och vi har finkalibrerade förväntningar på den här rullen som visar sig vara ännu mer ackurata än den krypterade informationen filmens underrättelsetjänst snappar upp. Filmen är EXAKT på den nivån man kan förvänta sig.

Lite blue-on-blue kamikaze här.

Det här är naturligtvis inget annat än den sedvanliga amerikanska militärporren. Eftersom det är (eller var) 2019 försöker man inkludera motståndarna också och humanisera dem en smula men självklart kommer man inte i närheten av nivån som "Tora! Tora! Tora!" visade upp 49 år tidigare. Vi kan inte ens säga "nice try" om Emmerichs försök. Det kan vara lite övermäktigt för en regissör med Emmerichs CV... *Ryser*

Kanske inte rätt tillfälle att lattja med Fred Astaire-moves dinglande på ett rep?

Hollywood har ju satt sitt äckliga avtryck i världen och ryssarna har ju tagit detta till sina hjärtan och producerat vedervärdigt svulstiga krigsmelodraman, ofta med hisnande TV-spelsgrafik. Cirkeln verkar nu sluten eftersom man i den här våfflan vräker på med krigs-CGI som får ryssarna att famla efter vodkaflaskan. Det är så långt ifrån realism man bara kan komma. Vi kan ändå säga att det är snyggt, men på ett totalt orealistiskt TV-spelsvis. Tanken är väl ändå att vi ska känna med sjömännen som sätter liven till men det är inte det lättaste i detta glättiga cartoon-inferno.

Varför så arrogant?

Själva storyn är den samma som en miljard andra hollywoodpekoral. Man studsar omkring mellan karaktärer på olika nivåer. Från befälhavare Nimitz (Woody Harrelson) till folk i strid som exempelvis Best (Ed Skrein). För att visa på att "alla är viktiga" inkluderar man även underrättelseofficeren Layton (Patrick Wilson) och oroliga fruar som t ex mrs. Best (Mandy Moore). Alla är skurna ur samma kartongform som sådana karaktärer alltid har varit. Kliché-VM deluxe. Man slänger t o m in den berömda Doolittle-attacken på Tokyo i filmen vilket är en märklig avstickare. Man kanske kände att man kunde få tre för en med: Pearl Harbor, Doolittle-attacken och slaget om Midway? Man behöver ju trots allt hålla småpojkarna* som är filmen målgrupp vakna.

BETYG: 2(+)/7 Kopplar man på reptilhjärnan är det ändå lite tivoliunderhållning i denna hollywoodsmet.

Jaha.

Det var jobbigt att vara i Kina även innan coronaviruset.

General Larry Flynt försöker styra upp Hustler-redaktionen.

Dennis Quaid försöker lansera konkurrent till coronoaviruset.

Det är filmskaparna som är de riktiga hjältarna (tydligen).

Sådär ja! Dyka ner i 759 G, släppa en bomb och smiska vattenytan med vingen. Realismen framför allt!

Här får vi lära oss hur kaxiga jänkarna är när de ser döden i vitögat.

Schwarzenegger style of acting.

Prästen i "Fäbodjäntan" style of acting.

Trailer

*Med småpojkar menar vi alla som tillfredsställs av "'splosion-action", oavsett ålder.