HACKSAW RIDGE (2016) USA/Australien, 139 minuter. Regi: Mel Gibson.

Han pepprar dig...med morfin!

Burning Man-festivalen blir bara mer och mer spektakulär.

Unge Desmond Doss (Andrew Garfield) känner som många andra unga amerikanska män att ta värvning är ett måste när japanerna och tyskarna aggressivt lägger det ena landet efter det andra under sig. Skillnaden med Desmond är dock att han är djupt troende och vägrar bära vapen. Hans plan är att tjänstgöra som sjukvårdare men hans övertygelse väcker misstro. Befälen och soldaterna i hans kompani tar honom för en ynkrygg och han behöver överkomma omänskliga hinder för att slutligen få tjänstgöra i helvetet på jorden: Okinawa.

Slåss inte alla bröder med tegelstenar?

Mer krig på Udda Film! Det måste vara Blogger.coms nya gränssnitt som lockar fram denna sida hos oss... På papperet är det dessutom en ganska riskabel film att ge sig på då det är: En större produktion, berättar historien om en bibelviftare och har den gamle antisemiten Mel Gibson som regissör. Det är ju upplagt för en veritabel cringe-fest. Eller?

Bibelfanatiker får de snyggaste brudarna.

Några inledande krigsscener i slowmotion lovar inte alltför gott. Det är dock bara en liten glimt av framtiden innan vi direkt kastas tillbaka i tiden och får ta del av Desmonds inte alltför lätta barndom och hur han trots allt växer upp till en ganska stark och levnadsglad ung man. Han träffar den stora kärleken men känner ändå plikten kalla, så vi får ett "Full Metal Jacket"-kapitel där Desmond får utstå ett extra jobbigt boot camp. Här poppar Vince Vaughn upp som instruktör och även om han får in några hyfsade förolämpningar kan han omöjligt resa sig ur R. Lee Ermeys skugga då denne satt en omöjlig ribba vad beträffar poetiska mobbarsvador.

Den ultimata dejtfilmen.

Krigsscenerna är förvånansvärt o-smetiga.  D v s, blodigt är det men inte så melodramatiskt som man kanske skulle kunna tro. Visst kommer det en del sentimentala scener men Gibson är riktigt effektiv med dessa och lite små-cringeigt blir det bara när den oundvikliga BH-scenen kommer. Vi kan t o m acceptera -SPOILER ALERT- att en kamrat springer tillbaka och hämtar Doss bibel som han tappar när han blir sårad i kaoset. I sammanhanget känns det faktiskt genuint och inte som högerkristen propaganda.

Det är alltid fullt pådrag, med flygvapen och hela baletten, när man anländer till boot camp.

Gibson har hittat en liten guldgruva när det gäller story då Desmond Doss var allt annat än en fiktiv person och han var en ev de få vapenvägrare som förärades med amerikanska vapenmaktens finaste utmärkelse för tapperhet i strid: Medal of Honor. Att regissörens sedan lyckas navigera förbi de allra flesta sentimentala fallgroparna, även om vi kan se honom vilt flaxa med armarna för att hålla balansen, är ju starkt. Bra jobbat!

BETYG: 5/7 Se på fan! Mad Mel kan ju faktiskt leverera bara han vill.

Vince Vaughn artikulerar vokaler.

Armén lägger emfas på aggressiva gäspningar.

Vince planterar cringeigt BH-ögonblick senare i filmen.

Den sedvanliga kamratfostran.

Tänk att man efter decennier av artillerivana på industriell skala ändå antar att allt motstånd ska vara utplånat efter detta.

Oschyst att man ska behöva konfronteras med sin höjdrädsla innan man skickas mot en säker död.

"Vänta...är det inte den där killen från Fulcis 'Zombie'?"

En rätt adekvat reaktion.

Vad är det här för galning?

Nämen, inte är det väl läge för college-party-boy-vrål nu?

Formaterad.

Det där är fusk!

Dags för ett Willhelm-skri.

Trailer som verkligen får filmen att se riktigt äckligt hollywoodsk ut.

Desmond leker slädhund.

Trailern igen - fast PÅ TYSKA - för att ni föredrar att de talar tyska i filmer om andra världskriget.