What is this shit?

Mitt foto
Här presenteras och recenseras skön kultur i form av filmer som oftast ligger utanför den pisstråkiga mainstreamen. Betygen beror helt och hållet på författarens humör för tillfället och god smak har sällan företräde. Ett kulturarv som hamnat i garderobens innersta skamvrå ska lyftas fram och främjas! Samtidigt kan den stora massans film ibland få sig ett värdigt omdöme. Det är fritt fram att lufta allehanda åsikter här.

tisdag 28 juli 2020

OLLA (2019) Frankrike, 27 minuter. Regi: Ariane Labed.



Varken substantiv eller verb

Morgondis över förorten.

Den unga Olla (Romanna Lobach) anländer till Frankrike från en icke-nämnd rysk republik. Hon är svaret på "postorderbrud"-annonsen Pierre (Grégoire Tachnakian) kontaktat. Hon kan inte ett ord franska och måste snabbt finna sig i sin nya roll som Pierres de facto hemmafru och ta hand om hans gamla alzheimersdrabbade mor (Jenny Bellay). Inuti den timida Olla - eller Lola som Pierre döper om henne till - finns dock en vild naturkraft. En naturkraft som vill släppas lös.

När man verkligen vill få en skådis att känns sig välkommen bygger man hela filmens färgpalett efter hennes hår.

Klart att en kortfilm med en sådan titel lockar infantilredaktionen på Udda Film att kolla - på "Olla"... (Ti-hi fnitter). Tur för oss att det faktiskt är en intressant liten film. Det vilar en lite småabsurd stämning över filmen som för tankarna till Roy Andersson en smula. Bellay, som spelar halv grönsak till mor, är en stor bidragande faktor till detta. Kontrasten mellan henne där hon sitter ganska uttryckslös i ett hörn medan märkligheter pågår framför henne är skön. Ett gäng förortsoduglingar talar unisont, som en grekisk kör. Olla visar upp en helt ny variant av "köttets lustar"...

Pierre tränar inför VM i akwardness.

Filmen bygger mer på känsla än historieberättande men berättar ändå rätt tydligt om hur män ser på Olla och hur de har en klar bild över hur de anser att hon ska vara. Detta leder till en del udda vändningar när den bilden inte riktigt stämmer med Ollas perspektiv. Coolt också att man bestämde att bygga hela scenografin utifrån Lobachs för tillfället orangefärgade hår.

BETYG: 4/7 Skön regidebut från Labed som bjuder på småabsurd feminism.

När ni stirrat färdigt på hennes ben kan ni notera de härliga filttofflorna som ska skydda Pierres golv.

Vill man berätta om the male gaze skadar det inte att ha en välsvarvad blickmagnet i huvudrollen.

Olla och alzheimersmorsan konnektar - som det heter på svenska.

Den grekiska kören av förortsshonnar.

Ha! Vem visste att Hitlers Atlantvall sträckte sig ända in i förorten?

Olla ÄLSKAR verkligen påläggsskinka.

Så går det när man horsminkar gamla mamsen. How dare you?!

Apropå hor, vad händer här?

Olla tycks ha fått lite vaniljglass i mungipan.

Pierre sexar till det så det står härliga till!

Teaser




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar