DANGER IN BLUE (1996) USA, 68 minuter. Regi: Gary Whitson.

Fetisch-crap från W.A.V.E. say no more...

"Aaahhh! En ny dag att representera lagens långa arm."

OBS! Denna film är endast för bondage-kåta typer som gärna undviker åsynen av erogena zoner. Man blir verkligen förbryllad över hur produktionsbolaget W.A.V.E. kan göra business på sina otroligt usla lågbudgetproduktioner. Vissa filmer kan man ju garva åt men den här t ex, är ju bara usel. Jag gissar att Brent Smith, som skrivit "manus", är en regnrocksklädd herre som skickat in sitt epos till W.A.V.E. för filmning, vilket verkar vara en hyfsad inkomstkälla för bolaget med tanke på att de spottar ut tonvis med sådan här meningslös skit. Det blir desto roligare när de faktiskt försöker producera en film med faktiskt handling i motsats till dessa utdragna fetischorgier.

Ett par utvecklon hotar butiksbiträdet med döden, kollar hennes BH-storlek och gör sitt bästa för att undvika att tafsa på henne.

Hur fyller man då ut de 68 minuterna? Jo Tina Krause, som spelar en sexig snut i högklackat, vaknar, stiger upp och klär på sig. Detta tar dryga sex minuter och så håller det på med otroligt långa scener där främst Krause ligger bakbunden och åmar sig. Hon klampar nämligen rakt in i ett rån i en videobutik där två gubbar just genomfört världens lamaste rånmord. Följden blir att de kidnappar henne då de "kan ha nytta av henne", vilket de sedan inte har utan bestämmer sig för att döda henne och står som ett par utvecklingsstörda och "ska döda henne" men drar ut på det i någon minut så snutkollega hinner avstyra det fruktansvärda dådet. I och med detta inleds ett om möjligt ännu mer meningslöst parti i filmen där Krause sitter hemma med bruten fot och tittar på TV och funderar på att duscha(!) efter att ha dragit ut på detta i sisådär 12 minuter dyker så äntligen en av kidnapparna upp och guess what: bakbinder vår stackars hjältinna...

Ena mongogubben spelar biträde när Konstapel Tina dyker upp men som den sluga räv hon är genomskådar hon charaden.

Det "bästa" med hela filmen är att man nästan helt och hållet undviker att visa damernas ädla delar. Märkliga fetischistkunder de har på W.A.V.E. Tydligen är jag väldigt konservativ i mitt snuskgubberi då jag tråkas ut av bundna kvinnor och känner en viss besvikelse över utebliven duschscen. Det mest erotiska i filmen för oss som är sexuellt "squarea" är i inledningen när Krause drar på sig ett par strumpbyxor. Efter det tillhör filmen de pryda bondage-fantasterna! W.A.V.E. brukar även satsa på asfyxifilmer och flörtar lite med det även i denna rulle då videobutiksbiträdet (Deana Enoches) stryps med ett bälte. Zzzzz... Som vanligt är kvaliten på ALLT uruselt. Skådespeleriet är sämre än i dåliga porrfilmer. Klippningen är horribell och musiken makalöst kass. Yep, detta är yttersta bottenskrapet!

BETYG: 1/7 Det enda positiva jag kan komma på med filmen är att kvinnorna har lite hull. Även om de inte är världens vackraste är de intressantare att titta på än anorektiska silikon-bimbos.

Ungefär halva filmen ligger Tina Krause bakbunden i en bil. Rafflande underhållning...

"Vi ska döda dig så jävla mycket. Och vi ska...ehh..döda dig! Eh...snart..."

"Mphhfff!" En skräckslagen potatisgris inser att hon faktiskt kan dö...nån gång.

Regissören Whitson tyckte tydligen det var oerhört viktigt att fokusera på den här gipsade foten, i olika vinklar, under en väldigt lång stund. Varför har vi inte hört mer från denne man???

Tina sitter och myser i TV-soffan i sin sköna mjukiskortkorta kloj.

Ajdå, har det där äcklet, som bara hotar med sexuellt ofredande men aldrig kommer till skott, rymt från finkan?