What is this shit?

Mitt foto
Här presenteras och recenseras skön kultur i form av filmer som oftast ligger utanför den pisstråkiga mainstreamen. Betygen beror helt och hållet på författarens humör för tillfället och god smak har sällan företräde. Ett kulturarv som hamnat i garderobens innersta skamvrå ska lyftas fram och främjas! Samtidigt kan den stora massans film ibland få sig ett värdigt omdöme. Det är fritt fram att lufta allehanda åsikter här.

torsdag 17 januari 2013

LIPS OF BLOOD (1975) Frankrike, 84 minuter. Regi: Jean Rollin.

 
 
Kärleken till varje pris
 
Oj, vilken metareferens!
 
När Frédéric (Jean-Loup Philippe) ser en affisch med en gammal borgsruin på väcks gamla förträngda minnen till liv. Som barn mötte han där en flicka han förälskade sig i och han känner ett starkt behov av att finna denna plats. När han börjar luska i var bilden är tagen stöter han på en mängd hinder av ganska drastisk karaktär men en uppenbarelse leder honom hela tiden vidare. Det visar sig sig dock snabbt att något väldigt mörkt är förknippat med historien.

Åh en sån där söt filur igen.
 
Den här filmen är Rollin själv väldigt nöjd med manusmässigt och det kan man ju förstå med tanke på de andra filmer vi kollat in här på Udda Film. Även om nu storyn är väldigt sammanhängade för att vara en Rollin-film innehåller den givetvis en hel del luckor. Man tänker väl främst på hur karkaktärerna, och då främst huvudkaraktären, reagerar eller icke-reagerar på oerhört märkliga saker som händer, men så är det ju i Rollins universum. Man får helt enkelt köpa det.

Någon slags clownaktig corpse paint.
 
Det är som vanligt ganska segt tempo- och storymässigt med stundtals väldigt vackra bilder. I den här filmen är dock miljön och atmosfären inte fullt lika über-cool som i en del av Rollins andra filmer. Vi tillbringar en hel del tid i stadsmiljö som förvisso är dramatiskt och snyggt ljussatt men den känns ändå inte lika mysig som slotten och kyrkogårdarna.

Nyuppstigna vampyrer. Man kan se hur det nyvakna humöret kan skifta tvillingar emellan.
 
-MINOR SPOILER ALERT- Det känns också intressant att det är lite ombytta roller med en kvinnlig huvudvampyr som på ett oemotståndligt sätt drar till sig vår manliga huvudkaraktär. Det är även mer en kärlekshistoria än en av åtrå och lust.

Djur är det gott om.
 
Trots en del positiva punkter och underbart klassiska vampyrer i form av nakna damer i genomskinliga negligéer är detta en rätt tråkig film så det blir inte mer än en:

BETYG: 2/7 Helt enkelt för seg och händelselös under längre perioder för att alla positiva sekvenser ska lyfta den.

Men se där är han igen - Willy Braque.

Tvillingarna Castel är ju ganska attraktiva tjejer men de ser fanimej inte kloka ut med rakade ögonbryn.

Så ska en vampyrslipsten dras!

En äkta vampyr!
 
Vad sägs om denna inredning Kirchsteiger?

Hmm, verkar var nån slags skön kinky-bondage-lek på G här.

Give me head!

Och så var det den där stranden igen.
 
Trailer som är mer som en sekvens ur filmen.
 
Blogger.com upphör aldrig att irritera. Senaste given är att hämtning av bilder från hårddisken upphört (tillfälligt???) Nu måste man besvära sig med att ladda upp alla bilder till Picasa innan man hämtar in dem. Kan det vara så att ansvariga är fullkomligt förståndshandikappade? (Retorisk fråga) Vad blir det härnäst? Att man måste ladda upp text till något moln innan man får plocka in den i bloggen? Jävla nötter!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar