What is this shit?

Mitt foto
Här presenteras och recenseras skön kultur i form av filmer som oftast ligger utanför den pisstråkiga mainstreamen. Betygen beror helt och hållet på författarens humör för tillfället och god smak har sällan företräde. Ett kulturarv som hamnat i garderobens innersta skamvrå ska lyftas fram och främjas! Samtidigt kan den stora massans film ibland få sig ett värdigt omdöme. Det är fritt fram att lufta allehanda åsikter här.

söndag 12 juni 2016

BLOODY PAYROLL (1976) Italien, 92 minuter. Regi: Mario Caiano.



Ingen Liam Norberg men ändå...

Är det en "De Sade"-serie som skymtar i höger bildkant?

Ett rån går halvt åt pipan när polisen hinner dyka upp innan rånarna gett sig av. Två av brottslingarna lyckas fly medan två blir lämnade kvar med gisslan. Gisslandramat slutar med att polisen tvingas låta de efterlämnade rånarna fly och samtidigt som jakten på dem fortsätter har en schism uppstått mellan de två fraktionerna i rånarligan.

En diskret gammal kyrka.

Det var länge sedan vi hade en "festival" här på Udda Film så vi tänkte dra igång en liten sådan på temat Milano. Ni trogna läsare (du är förmodligen den ende...) vet att vi är poliziotteschi-entusiaster så det kändes adekvat att börja med denna våffla som då heter "Milano Violenta" på originalspråket.

Bylingens Alfa Romeobilar kanske inte har världens bästa väghållning...

Redan i inledningen sätts den så viktiga tonen (bokstavlig talat) av Gianfranco Plenizios supersköna deckar-soundtrack. Rånargänget samlas i ett mysigt med grått 70-talsmilano och vi är redo att dra iväg på en skön italiensk åktur i filmens värld.

...men ni kan ge er fan på att saftblandaren håller!

Filmen rullar på väl, mycket tack vare nämnda soundtrack, och det bjuds naturligtvis på både biljakter och MC-diton. Våldet är väl inte överdrivet rått även om det är ett gäng desperados vi har att göra med. Lite ögongodis blir det också med den vackra Silvia Dionisio som en inte alltför övertygande gatuhora.

BETYG: 4/7 Mysunderhållning av god italiensk kvalité.

Rån med förfriskningar.

Någon övar simhopp.

Diabolik!?!

Pong som arkadspel! Somliga på Udda Film-redaktionen var med när detta var het skit.

"Damn you Pong! Du fick mig igen."

"Under the bridge down-tooown...is where I scored some ass" eller hur nu visan gick.

En hora. Djupa avtryck av det hårda livet på stritan i hennes ansikte...

Parkering. Milano style.

"Låtsas bara att det är min penis."

"Min Luger är min penis."

ACAB? Nehej då. Den här snuten är riktigt öm. Helt lämpligt beteende.

Alfa Romeoparad. Så sött.

Och så filmens finaste replik: "And try to find some clothes that don't look so whorish!"

Är det en skön inledning ELLER!

Biljakt!

Här följer ett knippe låtar från filmen. Njut av Gianfranco Plenizios toner.





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar