What is this shit?

Mitt foto
Här presenteras och recenseras skön kultur i form av filmer som oftast ligger utanför den pisstråkiga mainstreamen. Betygen beror helt och hållet på författarens humör för tillfället och god smak har sällan företräde. Ett kulturarv som hamnat i garderobens innersta skamvrå ska lyftas fram och främjas! Samtidigt kan den stora massans film ibland få sig ett värdigt omdöme. Det är fritt fram att lufta allehanda åsikter här.

söndag 16 juli 2017

FRANCESCA (2015) Italien/Argentina, 78 minuter. Regi: Luciano Onetti.



Femi-giallo

En svart läderhandske? Det börjar bra!

Efter en familjetragedi försvinner en liten flicka som aldrig återfinns. 15 år senare börjar folk mördas samtidigt som polisen får hånfulla anonyma meddelanden med citat från Dantes "Inferno".

Liten flicka leker glatt...

Vi återvänder till giallo-genren och då till neo-giallo-varianten. I den här filmen har man inte bara velat återskapa känslan av genren utan även placera sig i ett fiktivt 70-tal. Det lyckas man faktiskt rätt bra med. Det som står ut mest dock är det Argento-aktiga filmspråket med närbilder, musikval och klippning. Även om det inte är lika blodigt som när den italienske mästaren är igång är det läckert att se och leendena sprider sig i Udda Film-soffan.

...med död fågel. Sweet!

Vi gillar att det är en anonym kvinnogestalt som står för mördandet och valet av hennes svartröda utstyrsel är snygg, särskilt då när de klassiska läderhandskarna i hennes fall är röda. Som ni märker hakar vi upp oss mycket på visuella detaljer men för oss är det precis det giallo-genren handlar - det visuella språket. Vi njuter av växlandet mellan extrema närbilder och fina vida vinklar.

Because you're worth it.

Vi nämnde hur filmen utspelas under ett outtalat 70-tal och man har förstås jobbat med ett klassiskt retroutseende i gradingen. Det är delvis riktigt coolt med den skarpa utfrätta looken men i scener med skarpt ljus, som i utomhusscener eller när spotlights dyker upp, blir högdagarna riktigt fult utfrätta. Just denna urblekningen liknar lite kvalitén gamla VHS-kopior kan uppvisa. Nu ser det ju inte ut som en direkt VHS-look utan det är bara själva utfrätningsdetaljerna vi snackar om.

Najs.

Det är helt klart en sevärd hyllning till genren även om den sköna feminina vinkeln totalt förbyts i en en bonusscen som säkert får ROKS-feminister att vilja spy i munnen, men å andra sidan är ju inte detta deras favoritgenre...

BETYG: 5/7 Skön Argento-liknande neo-giallo med fint soundtrack och intressant look.

Undra om detta tool-kit finns på Jula?

Bra kvalité på den packtejpen.

Mördaren la uppenbarligen mer deg på knivarna än kameran.

Snuten behöver lite giallo-bränsle för hjärnan.

Det är...ljust.

Jätte...ljust.

Vad skulle man annars läsa i en film som denna?

Även mördaren har lite giallo-lektyr att koppla av med när pysslet är klart.

Sweet dreams are made of - this.

Självklart bjuds det på fina gravmiljöer.

70-talsporrsurf.

Det kallas "diaprojektor" kids.

Tittut!

Hur står det till gumman?

Vadå "skönheten sitter på insidan"?

En hemlig ROKS-fantasi?

Omskärelse med trosor på är en större utmaning.

Trailer

Den tyska trailern är mycket porrigare (Ja, vad fan trodde ni?)



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar