What is this shit?

Mitt foto
Här presenteras och recenseras skön kultur i form av filmer som oftast ligger utanför den pisstråkiga mainstreamen. Betygen beror helt och hållet på författarens humör för tillfället och god smak har sällan företräde. Ett kulturarv som hamnat i garderobens innersta skamvrå ska lyftas fram och främjas! Samtidigt kan den stora massans film ibland få sig ett värdigt omdöme. Det är fritt fram att lufta allehanda åsikter här.

onsdag 26 juni 2019

EL ROBO DE LAS MOMIAS DE GUANAJUATO (1972) Mexiko/Guatemala, 88 minuter. Regi: Tito Novaro.



Muskler, mumier och minimänniskor

Körkarlen?

Greve Cagliostro (Tito Novaro), en flera hundra år gammal trollkarl, slår sig ihop med professor Raymond för att ta över världen genom att bygga supervapen. Till dessa vapen behöver de bryta hernium i en gammal gruva och därför väcker de gamla gruvarbetarmumier till liv för att bryta detta superämne. Mumiernas återuppståndelse väcker dock uppmärksamhet och Mil Máscaras (spelad av densamme) och hans vänner sätts på fallet.

Word!

Det vankades brottarmatiné på Udda Film och då förstår ni att det handlar om gammal mexikansk lökfilm. Även om vi varken förstår eller är speciellt imponerade av wrestling-fenomenet hoppades vi på att filmen skulle bjuda på andra ostiga element och det gjorde den ju. Inledningen var mycket stark när greven, spelad av regissören själv, gjorde entré i bästa "Körkarlen"-stil. Det blev ju inte sämre av att han besökte en knasig vetenskapsman och att de som grädde på moset väckte ett gäng coola mumier till liv. Allt detta i sällskap av en handfull kortväxta medhjälpare.

Of course you will...

Filmen blev knappast intelligentare när våra hjältar, de maskerade brottarna, dök upp. Eftersom de är rena rama superhjältarna dumpade självklart polisen det mystiska fallet i deras kollektiva famn. Fallet var dock i goda händer då brottarna inte jobbar själva utan har en hel stab av bimbos, klädda i polotröjor och minikjolar eller hotpants, som inte gör något speciellt förutom att gymnastisera i bikinis eller se till att bli kidnappade. Super-PK m a o!

Greven vet bättre.

Ovan nämnda detaljer bäddar ju för rena rama toppbetyget men det är en del faktorer som drar ner helhetsupplevelsen. Eftersom det är luchadores som står för hjälteglansen i filmen tvingas vi förstås genomlida en brottningsmatch som de självklart vinner...bara för att direkt tvingas se de börja brottas igen. Sedan har filmen en hel del transportsträckor där det inte händer ett skit. D v s istället för att klippa en sekvens tvingas tittaren bevittna ett helt transportförlopp från A till Ö. Eftersom det är en matiné behåller dessutom bimbosarna kläderna på och våldet är på Helan & Halvan-nivå.

BETYG: 3(+)/7 Riktigt sköna och skojiga detaljer men en seg helhet.

Assköna transitions.

Leatherface gör en cameo.

Nahe, det var bara supersköna mumier.

Ascoola!

LOL.

Det är alltid en bra idé att ha med barn i film. De är ju så duktiga skådespelare.

Ypperlig regi! "Se lite betänksam ut. Skitbra!!!"

Full aktivitet på luchadorernas högkvarter.

Brottsbekämpning med stil.

LOL. Mumier med händerna i #metoo-beredskap.

Flatscreen-TV 1972. Inte illa.

Ännu en cool transition.

Locations locations. Synd bara att filma dessa i motljus.

Rollfördelningen är kristallklar.

Såja! Så använder man schysta locations.

Goin' loco there..dr Fran..er..Raymond?

När den jävla digital-TV-dekodern inte vill ta in NBA-finalerna.

The short and the dead.

Ett nödvändigt shot från högkvarteret.

Visst har småflickorna idag rätt löjliga lösögonfransar men det var värre förr.

När du sagt ordet "midget" en gång för mycket.

Och greven kan droppa micken.

Första kvarten med bl a mumiernas återuppvaknande.

Hela våfflan på originalspråket.




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar