Udda film: DEADLY WEAPONS (1974) USA, 75 minuter. Regi: Doris Wishman.

tisdag 26 januari 2021

DEADLY WEAPONS (1974) USA, 75 minuter. Regi: Doris Wishman.

Wishman är kalkonfarmens drottning!

Larry nickar gillande medan hans kumpaner misshandlar en farbror.

Crystals (Chesty Morgan) karl Larry (Richard Towers) är inblandad i skumma affärer och när han försöker blåsa sin boss får han betala det yttersta priset. Crystals sorg förvandlas till vrede och hämndbegär och hon bestämmer sig för att söka upp Larrys banemän för att skipa rättvisa.

Hemma hos Larry känner vi igen en hiskelig gardin.

Yes! Kalkondrottningen Wishman är tillbaka på Udda Film och den här rullen verkar ha spelats in samtidigt som Double Agent 73 (1974). Vi känner nämligen igen delar av "dekoren" vilket inte är så svårt när den är så hiskelig. Våra guldfiskminnen sår ett tvivel i våra sinnen om förra filmen verkligen var så usel som denna men när vi går tillbaka och läser recensionen verkar så vara fallet. Japp, den här våfflan har samma karaktärsdrag med skådespeleri sämre än i "Fäbodjäntan" och en gränslöst förlåtande regi. Fast den här rullen har charmknutten tillika porrskådisen Harry Reems i en av rollerna vilket är ett gigantiskt lyft skådespelarmässigt jämfört med alla andra.

Som den mästerliga regissör Wishman är talar hon subtilt om att Larry även har en varm och mjuk sida. Varför skulle han annars ha doggie-tavlor på väggen? Hello dooooohhh-ggie!

Trots den monumentala uselheten blir det inga asgarv. Man ler mest åt denna skamlösa våldtäkt på filmkonsten. Tonen sätts blixtsnabbt då det första vi får se är Morgans ådriga bröst fylla hela rutan. Hon bjuder senare i filmen på ett par strippnummer som kanske är lika usla (kom ihåg, vi har ju guldfiskminnen!) som Kitten Natividads i "Zombie Gangbang". Hennes "dödliga vapen" exponeras som ni förstår hejvilt genom hela filmen och ofta kan man verkligen se hur hon väntar på instruktioner från regissören som hon sedan stelt kan genomföra.

Chesty, eller Liliana Wilczkowska som hon egentligen heter, beskådar sig själv i badrummet. Men är det nåt bekant över denna scen?

-SPOILER ALERT- Filmen har mestadels ett soundtrack bestående av arkivjazz men när det ska till att dödas ja då smäller man på med en vråldistad elgitarr och när Crystal plockar fram sina jättedunkar för att avliva uslingarna lägger man även på ljudeffekt i form av smällar som liknar ljudet av bowlingklot som träffar käglor, fast kanske lite nerpitchat. Effektfullt! XD Man mäktar faktiskt med att slänga in en twist på slutet där det visar sig att den mystiske bossen, vi tidigare bara sett handen av - en hand med ett ärr i form av ett kors, är Crystals far. Givetvis har fadern inget ärr på sina händer i andra scener han är med i.

BETYG: 3(-)/7 Det blir inte mycket sämre än så här men det är i alla fall lite charmigt.