What is this shit?

Mitt foto
Här presenteras och recenseras skön kultur i form av filmer som oftast ligger utanför den pisstråkiga mainstreamen. Betygen beror helt och hållet på författarens humör för tillfället och god smak har sällan företräde. Ett kulturarv som hamnat i garderobens innersta skamvrå ska lyftas fram och främjas! Samtidigt kan den stora massans film ibland få sig ett värdigt omdöme. Det är fritt fram att lufta allehanda åsikter här.

tisdag 22 juni 2010

THESE ARE THE ALIENS (1968) USA, 18 minuter. Regi: Harry Kerwin.



Biker-mondo med vattensport!

Tonen sätts direkt: tuffa grabbar på tuffa bågar samt den lilla loggan nere till höger som borgar för kvalite...

Vi spinner vidare på biker-temat här på Udda Film och i denna korta dokumentär får vi stifta bekantskap med MC-klubben Aliens, stereotypbusar som beklagar sig över polisens trakasseri. Mycket mer är det inte. Efter en kort presentation, där bl a en käck ung man urinerar i en ölburk (och på sin hand varpå han skvätter den sköna vätskan på en kamrat) till sitt eget och sina kompisars höga nöje, skickas "fittorna" ut då männen ska ha ett allvarligt snack. Sköna män, som snarare beter sig som omogna snorvalpar. Ledaren, som låter ruskigt lik Steve Buscemi till rösten, sätter igång klagosången som går ut på hur illa behandlade de blir av alla och framför allt snuten. Ock ock, stackarna... Efter att ha fått ta del av gruppgnället ett tag får vi en kort lektion i kvinnornas status i gruppen. En väst som en av tjejerna bär talar sitt tydliga språk: "Property of (ej fullt synligt namn på klubbmedlem)". Charmigt? Men likt medlemmarna i klubben som får köpa att de trakasseras av polisen då de gillar att bete sig som svin, får även dessa kvinnor finna sig i sin förnedrande position då de knappast tvingades in i situationen under pistolhot. Slutligen får vi bevittna en "mama" som smetas in i vispgrädde av ett gäng glada bikers samt extrema närbilder som ganska klart antyder att en sexakt är på G. En berättarröst, som påminner starkt om en överdriven Russ Meyer-narrator, ramar in det hela med lite skönt tabloidaktigt exploitation-tugg.

Helt jävla crazy, motherfuckers!!!

Tydligen är denna kortis en del av den längre dokumentären "It's a Revolution Mother" där även andra subkulturella fenomen presenteras. Det vore kul att se hur denna rätt meningslösa kortdokumentär skulle se ut i den helheten. Allena är den i alla fall bara en typisk liten mondofilm som vältrar sig i sin egen snaskighet, något som inte alltid behöver vara så negativt, men här blir det rätt långtråkigt - trots en tidslängd på endast 18 minuter.

BETYG: 2/7 Bikers är farliga busar som festar hårt och beter sig som svin - ja, ja... Inte speciellt nyanserat eller spännade dock stundtals skön exploitation-feeling.

Söt "mama" som tydligen inte tycker att hon förtjänar bättre.

Faktiskt inga dåliga brudar de har hittat dessa råskinn. Ka-ching!

Här hjälper en av knuttarna sin kompis att kissa. Det syns kanske inte så väl men lita på mitt ord, de vita prickarna som syns mitt i bild med en arm i bakgrunden är förstaklassigt MC-urin!

Här har vi urinatorn själv. En man trygg i sin sexualitet då han inte har nåt emot att en killkompis håller i hans penis.

När "old ladies" och "mamas" lagar mat till sina charmiga karlar gillar de att ta en paus och röka sådana där skojiga mikrocigaretter.

Här får en "mama" multimassage med vispgrädde och alla är lyckliga och glada.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar