What is this shit?

Mitt foto
Här presenteras och recenseras skön kultur i form av filmer som oftast ligger utanför den pisstråkiga mainstreamen. Betygen beror helt och hållet på författarens humör för tillfället och god smak har sällan företräde. Ett kulturarv som hamnat i garderobens innersta skamvrå ska lyftas fram och främjas! Samtidigt kan den stora massans film ibland få sig ett värdigt omdöme. Det är fritt fram att lufta allehanda åsikter här.

torsdag 18 februari 2016

ABBY (1974) USA, 89 minuter. Regi: William Girdler.



You Satan's ho now...

Ironin med en svart amerikansk man i tropikhjälm och myndig engelsk accent.

Under en expedition i Afrika råkar Dr. Williams (William Marshall) frigöra en urgammal demon som genast ger sig på hans svärdotter Abby (Carol Speed) och besätter henne. När saker börjar urarta hemma i Staterna måste Dr. Williams skynda hem för att försöka ta itu med demonen.

Skära upp kyckling...mmm...

Som ni förstår är detta en blaxploitation-variant av "Exorcisten" och i och med det hade vi önskat att vi skulle få se en lite funkigare demon alternativt en hippare exorcist. Nu blir det bara lite funkigt när Abby, besatt av den kåta demonen, ger sig ut för att begå hor. Nej, istället introduceras vi för en väldigt äppelkäck svart familj där Abby är fru till en präst och dennes far är teologidoktorn, tillika prästen, Williams. William Marshall som spelar teologidoktorn är väl det längsta man kan komma från en funkig dude med sin shakespeareaktiga engelska och myndiga framtoning. Givetvis har alla dessa karaktärsegenskaper sina poänger då man vill visa kontrasten till den syndiga demonen men det blir ju inte lika roligt i ren blaxploitation-bemärkelse.

...blir så kåt av det...aaahhh...

Det är ändå en hyfsat underhållande film om än med riktigt låg budget så de övernaturliga effekterna är inte jätteimponerande direkt. Vi gillar hur Abbys tunga börjar fladdra så fort demonen väcker den köttsliga lusten, sårskilt då när hon står och skär upp kyckling (!)

BETYG: 3/7 Duglig ripoff med svart vinkel men inte någon superhöjdare.

Syns ju direkt att det är ett sånt hus man blir besatt i!

Oops! Vi ramlade mitt in i bukkakepartyt.

Hm, grön hy, buskiga ögonbryn...Lou Ferrigno?

Lite funkigt blir det.

Det går hett till i limon.

Whöt???

Jukeboxen utlovar riktigt funkiga toner som ni kan se (som ej levereras).

Fyllan värmer bäst.

"Jag kan flyga. Jag är inte rädd."

Hon vet vad hon gillar.

En allvarlig bieffekt av demoniseringen är de efterhängsna ögonbrynen.

Abby gör stan.

Slutuppgörelsen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar