MARA (2013) Sverige/Danmark, 77 minuter. Regi: Åke Gustafsson, Fredrik Hedberg & Jacob Kondrup.

Still Jenny from da block

Typisk snutstation med svarta väggar.

Jenny (Angelica Jansson) sitter skärrad i ett polisförhör efter att ha blivit funnen nerblodad utanför sitt barndomshem. Hon berättar för polisen (P.O. Möller) om vad som hände kvällen innan när en fest i goda vänners lag slutade i ett blodbad.

Inte mycket gore i denna. Här dock ett knivhål.

Svensk/dansk lågbudgetskräck med modeller i rollerna. Kan det vara något? Nja, till att börja med får vi väl säga att Angelica Jansson inte levde upp till, eller kanske snarare ner till, våra förväntningar om en glamourmodell som gör skådespelar debut. Hon gjorde faktiskt ett ganska adekvat jobb. På andra sidan skalan hade vi exempelvis Martin Brandt som spelade Jacob på ett robotartat vis.

Bruttan tar fram falukorven... Lugna er nu! Det är inte som ni tror.

Filmen är tyvärr ingen höjdare då det inte är ett dugg spännande att se huvudkaraktären springa omkring, förvirrad över spökuppenbarelser, under längre perioder. Trots att det påstås att modellerna som engagerades var tvungna att gå med på minst någon lättklädd scen är det alldeles för lite av denna vara. En eloge dock för att man åtminstone slänger in lite av denna vara för att krydda tillställningen.

Efter dusten med falukorven måste man ta en obligatorisk dusch.

Man har dock gjort ett riktigt bra jobb med kamera, ljus och grading. En sketen liten canon-camcorder kan man tydligen få riktigt fina bilder ur om man vet hur man ska ljussätta och efterbearbeta materialet. Manuset är ganska lamt men vad som ser ut att gå mot en superklyscha får i alla fall en någorlunda schyst vändning i slutet. Vissa repliker är dock bortom klyschiga. Ljudet är riktigt bra men vissa musikval är super-B som exempelvis "partymusiken" som dels är crap och dels inte riktigt känns vara i diegesen.

"Tycker du inte det är...lite varmt här inne?"

Vi hade tyvärr större behållning av behind the scenes-filmen som är med på DVD:n. Klart gubbsjuk filmning av Allan Andersen som "råkar" fastna på diverse modellarslen och annat gött. Moraliskt klandervärda som vi är tycker vi detta är helt okej och vi uppskattar att nakenkvoten är betydlig högre i denna bakomfilm än i huvudvåfflan.

BETYG: 2/7 Vi var nära att höja till tre bara för "behind the scenes" men det är ju inte därför vi är här.

Skuggestalt som snabbt glider förbi kameran? Check!

Tjejer! Läs Udda Films trosskola.*

Här gäller det att vara på tårna!

Filmens märkligaste scen. Bakelittelefonen ringer och då måste Jenny SMYGA fram till den.

"V-va..? Är det nån som är naken bakom mig?"

Mamsens kolamissbruk börjar sätta sina spår.

En grammofon...

Död kille.

Död tjej.

Död telefon.

Dagens "I Spit on Your Grave"-ögonblick.

Trailer

*Så här är det. Trosan på bilden är typexemplet på ett estetisk haveri. Notera hur den raka skärningen totalt förgör kvinnans naturliga runda former istället för att, som så många andra plagg vill göra, förstärka dem. Vi kan garantera att damen ifråga har en betydligt ljuvare stuss än underbyxan får oss att tro. Hur kan man ha en push up-BH (förhöjning av byst) och sedan ett par trosor (rövslakt) som dessa?  Så! Nu kan ni gå ut och testa detta i praktiken. Lycka till! PS. Vi vill inte exkludera er killar som gillar att använda trosor. Testa ni med.