What is this shit?

Mitt foto
Här presenteras och recenseras skön kultur i form av filmer som oftast ligger utanför den pisstråkiga mainstreamen. Betygen beror helt och hållet på författarens humör för tillfället och god smak har sällan företräde. Ett kulturarv som hamnat i garderobens innersta skamvrå ska lyftas fram och främjas! Samtidigt kan den stora massans film ibland få sig ett värdigt omdöme. Det är fritt fram att lufta allehanda åsikter här.

fredag 25 januari 2019

SON OF SAUL (2015) Ungern, 107 minuter. Regi: László Nemes.



Livet i dödsfabriken

Kameran klistrar sig direkt fast vid Sauls fejs och tvingar oss med på hans resa.

Saul Ausländer (Géza Röhrig) är en av tusentals ungerska judar som hamnat i Auschwitz Birkenaus utrotningsläger. Det som skiljer honom från merparten av landsmännen är att han fått en chans att överleva lite längre genom att han fått jobb i ett Sonderkommando vars uppgift är att ta hand om nyanlända fångar - från ankomst till aska. En dag vid tömningen av gaskammaren upptäcker han en pojke som han säger är hans son. Han gör nu allt för att pojken inte ska kremeras utan få en ordentlig judisk begravning. En minst sagt livsfarlig mission.

Vi tar bokstavlig rygg på honom.

KZ-festivalen rullar vidare här på Udda Film med en uppmärksammad ungersk långfilmsdebut. Vi kan förstå varför då vi genast sugs in i handlingen i och med det intressanta subjektiva tillvägagångssättet man valt att filma på. En kamera med ett 40mm-objektiv på hakar hela tiden på vår huvudkaraktär, lite som i Utøya 22 juli (2018) , fast den här var förstås före och regissören har dessutom valt att använda sig av en bildbeskärning på 1.37:1 (Typ 4:3) för att ytterligare kapsla in oss i Sauls eländiga värld.

Son of a Saul?

Vi är dessutom så långt borta man kan komma från all äcklig melodrama vi fick en liten skopa av i Sobibor (2018). Tillvaron blir istället väldigt pragmatisk. Hur löser man olika situationer när varje snedsteg kan innebära en plötslig död? Krass överlevnad samtidigt som man bygger luftslott för att ge det eländiga livet en mening. -SPOILER ALERT- Grejen är ju att man snabbt listar ut att pojken Saul vill begrava inte är hans son utan en livlina i form av en påhittad mission. Så länge Saul ägnar sig åt detta omöjliga uppdrag finns en mening med att överleva. Det är rörande och förståeligt om än absurt och osannolikt.

Nej, vi gissar att det föraktfulla personliga pronomenet beror på översättningsmiss och inte någon slags dehumanisering.

Tyvärr, måste vi säga, förstördes mycket av filmupplevelsen av den usla textningen som inte alls hängde med alla de olika språk som talades. Vi märkte med vår knackiga skoltyska att just den tyska dialogen inte alls stämde överens med det vi läste i texten. Det blev m a o oerhört ansträngande att försöka lista ut vad som sades och dechiffrera den crappiga texten. Man blir efter ett tag rätt trött i huvudet av att försöka tolka samtidigt som man försöker ta in vad som händer så vi var lite slaka mot filmens slut. Synd.

BETYG: 4/7 Trots att upplevelsen drogs ner ordentligt av horribel textning tyckte vi ändå att kan vara en potentiell höjdare.

Inget inlindande snack här inte.

Ja, en gas räcker i gaskammaren...💨😖

Genom Sauls perspektiv får vi en glimt av likbål som genomfördes...

...och smygfotograferingen av dessa vars resultat överlevde kriget.*

Nåja...

Nazistisk arrogans och överlägsenhet.

Nazistiskt hån och spex.

Ännu en glödhet dag i krematoriet.

Kaos och likbål by night.

Den uttryckslöse har hittat hem.**

Trailer

Saul försöker rädda pojkens kropp.

Öppningsscenen.

*Det är alltså ingen rekonstruktion av fotograferingstillfället utan bara en referens till att det faktiskt skett.
**Nä, ni tror väl ändå inte att vi menar själva Auschwitz?

UPDATE: Typiskt... Vi såg nu att den här våfflan har dykt upp på SVT Play och där lär man få en mycket bättre undertextningsupplevelse så vi rekommenderar att ni passar på och får en bättre version än vad vi hade. KOLLA HÄR




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar