Här presenteras och recenseras skön kultur i form av filmer som oftast ligger utanför den pisstråkiga mainstreamen. Betygen beror helt och hållet på författarens humör för tillfället och god smak har sällan företräde. Ett kulturarv som hamnat i garderobens innersta skamvrå ska lyftas fram och främjas! Samtidigt kan den stora massans film ibland få sig ett värdigt omdöme. Det är fritt fram att lufta allehanda åsikter här.
Ennio (Stefan Sauk) är en man som går sin egen väg. På 80- och början av 90-talet drev han Sveriges coolaste videobutik och han är fast övertygad om att VHS-uthyrning kommer att se en ny popularitetsvåg. I alla andras ögon är han bara en försupen förlorare som lever i det förgångna. Han träffar Simone (Lena Nilsson) som brottas med sin egen alkoholism och kanske äntligen kan hitta en själsfrände. En dag får han också plötsligt chansen att få ordning på sin ekonomi när en mystisk VHS-samlare vill köpa hans exklusiva utgåva av "Zombie". Men säg den lycka som varar. Filmen har plötsligt försvunnit spårlöst från samlingen och VHS-samlaren har rykte om sig att inte vara att leka med.
Internetporr för film-geeks.
En svensk film som vältrar sig i VHS-nostalgi och i synnerhet coola genre-VHS-filmer, kan det vara något? Lite läskigt också att det finns en lite komisk anda över våfflan. Sedan spelar Stefan Sauk huvudrollen, vars smått vansinniga utstrålning inte direkt för tankarna till en VHS-geek. Konceptet är ändå för spännande för att vi ska låta filmen passera osedd.
Om vi börjar med herr Sauk övertygar han verkligen inte som italienare när han inte ens kan uttala genrer och namn korrekt. Vi tror inte en enda italienare skulle vilja anpassa sig så pass till svenska samhället att hen skulle börja säga "jallo" istället för giallo. Att sedan Sauks karaktär käkar Billys Pan Pizza som är ett hån mot hemlandets läckerheter kan ju inte Sauk lastas för. Det får Söderström ta på sig. 😁 Sauk fungerar annars rätt bra i rollen och ser lagom jag-skiter-i-vad-ni-tycker ut i sin hoodie.
*Änglakör*
Kul också att se Lena Nilsson poppa upp som alkad och nertryckt kvinna. Hon får dessutom äran att agera i den enda scen vi någonsin sett där en kvinnas onani skildras som sorglig. Ett öde endast män brukar drabbas av annars. Kudos till Söderström som vågar flippa på könsrollerna - åt andra hållet. Nu kanske det låter som om vi bara garvar åt Nilsson och hennes karaktär men så är inte alls fallet. Hon gör ett väldigt bra jobb och fick dessutom en guldbagge för insatsen.
LOL. Vad som borde vara en svensk klassiker.
Andra bekanta nyllen som poppar upp är den nyligen bortgångne Sven Wollter som har en liten roll som Simones granne och film-geeken Daniel Ekeroth a.k.a. Daniel Dellamorte. Sauks karaktär har dessutom lånat sitt namn av göteborgssamlaren Ennio Midena som även han dyker upp kort som fastighetsskötare. Det galna källarvalvet Sauk häckar i är Midenas riktiga samlingskrypta. Söderström har bara piffat upp den med lite giallo/80-talslampor.
Ennio drömmer fasansfulla mardrömmar om att Stefan Sauk utövar pantomimteater på TV.
Filmen är väl inget mästerverk och fanboy-referenserna haglar, men hur ska man som genrefilmsentusiast kunna undgå att charmas av den kärlek som flödar för en svunnen och coolare tid? Vi får se asfräna klipp ur Bo Arne Vibenius filmer. "Thriller" är ju de flesta bekanta med men även en härligt sunkig scen ur "Breaking Point" dyker upp i en mysande Morgan Allings TV-ruta. Och i vilket annat sammanhang skulle det vara legitimt att diskutera den sexiga Rosalba Neris anatomi samtidigt som en pausbild på en vagina visas i bakgrunden? Winning! Märkligt dock att "Slaughter Hotel" aldrig nämns i eftertexterna.
BETYG: 4(+)/7 Charmigt och hög igenkänningsfaktor för oss genreentusiaster.
Ha ha ha! Fantastisk photoshopping. 😂
Samantha Fox lyster har minskat i samma takt som hullet ramlat av hennes röv.
Whöööt? Kan kvinnlig onani också vara sorglig?
När Lenas berusade karaktär sluddrar "Vem är det?" om Ennio Morricone är det långt ifrån lika illa som när Sarah Dawn Finer ställde sig samma fråga på polarprisutdelningen - där Morricone skulle prisas.
En högst relevant och intensiv debatt mellan filmnördar om Rosalba Neris fitta. Sauks karaktär tappar poäng när han inte gillar fröken Neri.
När kollegan råkar se vilket LUSH du är.
De där hyllorna har nog Daniel hittat på IKEA. ...eller Jysk kanske?
Tydligen är alla genrefilmentusiaster skitgrisar.
Underbara Edwige flashar förbi.
Daniel Dellamorte är sig lik även om det rosenkindade fejset blivit fårigare sen dokusåpornas glada dagar.
Stiligt bildutsnitt minsann!
Sauk har fått låna en jävligt cool Goblin-tisha.
En ung Christina Lindberg gör sitt livs roll.
En något äldre Lena Nilsson gör sitt livs roll.
Raka motsatsen till Becks "Stänkar-granne". RIP Sven Wollter.
Tänk den härliga eran när sådana här sköna våfflor låg gömda under videouthyrarnas diskar. Good times!
I och med att vi tycks ha gått in i en ny moralskitnödig tidsålder tvår vi härmed våra händer gällande ansvar för innehållet i denna lysande kulturblogg. Vi kan helt enkelt inte ansvara för de missförstånd som kan tänkas uppstå när man inte förstår sarkasmer eller den humorform där man säger motsatsen till vad som är sant för komisk effekt. Allt är inte blodigt allvar, kära dumskallar.
#JeSuisMrCool #RIPSiewertÖholm
BEST OF UDDA FILM
Mot all förmodan ger vi en del filmer riktigt högt betyg. Här hittar du alla de pärlorna. Klicka på bilden för att komma till filmhimmelen!
OBS! Om din sökning aldrig ger ett skit kan felet vara att du inte söker från förstasidan. Ja, sökmotorn är i paritet med vissa filmer här... Klicka bara på Udda Film-loggan högst upp så kommer du till förstasidan. Gör sedan ett nytt sökningsförsök!
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar