RUBBER (2010) Frankrike/Angola, 82 minuter. Regi: Quentin Dupieux.

Metagummi

Påminner om en konstinstallation i skogen utanför Finspång.**

Ett däck vaknar till liv ute i öknen och upptäcker att det har telekinetiska krafter att spränga saker i luften. Exalterat rullar det iväg mot mänsklig bebyggelse och snubblar då över Sheila (Roxane Mesquida) som färdas genom öknen. Däcket blir snabbt besatt av den unga kvinnan.

Omdiskuterad monolog.

Man skulle väl lugnt kunna säga att det råder en total samklang mellan namnet på denna blogg och filmens innehåll. Grundkonceptet tar genast VM-guld i lökighet - och då på ett positivt sätt. De riktiga märkligheterna finns dock i filmens metalager. Vad vi förstått har den här våfflan delat folk i två läger, eller ja...kanske fler då folk uppskattar den av olika anledningar eller hatar den av desamma. Just den märkliga metanivån har lockat fram en överintellektualisering av filmen som fått folk att sätta sig på höga hästar då de "hajat" grejen. Regissören själv menar att manuset slängdes ihop på tre veckor och den adderade metanivån bara var en bekväm lösning på hur åskådaren skulle acceptera grundkonceptet med ett levande däck. Eller...driver han med oss? *Dramatisk musik*

Är det nog en del som tycker. Inte vi.

I vilket fall så är resultatet en ganska originell och charmig film och medvetet eller omedvetet är den en kommentar kring filmtittande i allmänhet. För oss räcker det att vi tog på oss dumstrutar redan då vi inte kopplade att herr Dupieux faktiskt är Mr Oizo - som skapat en av Udda Films mest älskade favoritkaraktärer genom tiderna: Flat-Eric! När den polletten till slut trillade ner skämdes vi först enormt och slogs sedan av det logiska i att har man skapat detta charmtroll är det ju inte så konstigt att man kan ge bedårande karaktär åt ett livlöst däck.

Whoops!

Så nu när ljuset gått upp för oss om Dupieux som filmskapare lär vi ta oss en närmare titt på hans skapande då denna rulle definitivt inte avskräckte. Ja, "spoiler alert"...vi är skitspända på att kolla in "Being Flat", så den lär dyka upp här typ NEXT!

BETYG: 5/7 Charmigare seriemördare får man leta efter. Poäng för att man på ett så billigt sätt fått saker att verka svåra.*

Blir man orolig när man ser Wings Hausers namn blir man genast lugnad av detta.😊

Däck-ad....😐

Oj, en svuren fiende till oss cyklister!

Törstig.

Men kolla där! (Ja, lite bortom kamerans fokus alltså...)

Hoppsan.

LOL, så fint. Den totala lyckan efter ett mord (Effektfullt med Blue Magics sköna låt).

Är det Nordkorea som är igång igen?

Åh! Vår favvofågel.

Eh..jaha.

Reflektera över detta, gubbe!

Han ser ut att ta det med ro.

Snuten har inte tid med lösdrivande däck.

"Hallå! Norman?"

YES! Fluktdäck!!!

Duschscen på köpet.

Chillax med lite fördumning.

Filmens kanske största "Twin Peaks"-ögonblick, om än inte helt i fokus. (That ass though!)

"Hey look ma! I'm a unicorn."

Ha ha. Uppenbarligen bär han inte omkring på väskan då prylarna ligger så prydligt och LÖST i den.

Den mänskliga naturen.

Nej Wings, det är detta som ÄR mänskligt.

Eeeuuw! Bromsspår på lakanet.

Duschscen 2.💗

Kolla, Weird Al Yankovic är ute och knallar.

Pizza: 'Bama style. YeeEEEEEE-HAW!

Lite självreflektion skadar aldrig.

NOOOOOOOOOOOO! (Lite Treevenge-feeling här nästan.)

Börja inte överanalysera nu Wings.

Trailer

#Sorrow

Filmens inledning.

*Allt från att ha filmat på en Canon 5D till att hitta på nödlösningar i manus.

**Bild från Andy L Media Fast den här filmen var förstås före.