MENTAL DISTORTION (2007) Danmark, 16 minuter. Regi: Kim Sønderholm.

Myten om dansk film är krossad!

Varför sover regissören på golvet i filmens inledning?

En man (Kim Sønderholm själv) hittar en dag sin flickvän drunknad i badkaret. Sorgen blir djup och mannen hemsöks av sin döda flickvän i hans mardrömmar. Dessutom tycker han sig titt som tätt höra ljud från badrummet. En dag träffar han en ny kvinna och kan kanske starta ett nytt förhållande. Eller..!?

"Oh no! Naken och död. Jag som inte är nekrofil!"

Eller inte. Vem fan bryr sig när den här lilla amtörrullen är skit? Det som riktigt sänker den är att den är ambitiös nog att försöka vara gripande och samtidigt läskig. Bad mistake då den är superlam rent tekniskt. Man kan förlåta mycket i amatörrullar men när man har allvarliga intentioner och misslyckas fatalt med dessa är man fritt villebråd på Udda Film. Allting känns väldigt amatörmässigt från första till sista rutan. Sønderholm har en dålig känsla för tempo och längder på klipp, vilka f ö alltför ofta avslutas med fade till svart. Skådespeleriet, med honom själv i huvudrollen, är förstås amatörmässigt stelt och det enda regissören ska få cred för är att han lyckats övertala båda brudarna att ta av sig kläderna under filmens korta längd. Jag känner också igen många av ljudeffekterna som är gratisvarianter jag själv använt i mina 0-budgetfilmer. Slutet är fullkomligt antiklimaktiskt trots att avsikten förmodligen är att det ska vara en superspännande gissningslek. Nej, Kim Sønderholm, sök jobb på Lidl istället.

BETYG: 1/7 Amtör-crap som inte ens höjs av två par tuttar på en dryg kvart.

"Bu hu huuuu...Varför är jag inte nekrofil? VARFÖ-Ö-ÖR!?"

Vålnad med egen lampa under hakan.

Nytt hångel för den obegåvade regissören. Notera den sexiga see thru-strumpan.

Ahh..tänkte väl det då musiken stank så.

Jag tog mig friheten att plocka ut lite "godbitar" ur det här överflödiga verket. Ja, ungefär så här kul ÄR det...