POPATOPOLIS (2009) USA, 75 minuter. Regi: Clay Westervelt.

Filmskapande i expressfart

Wynorskis kök: ett bra ställe att ha böcker och filmer.

Jim Wynorski har öst ut B-filmer på marknaden i ett rasande tempo och marginalerna blir allt snävare, mycket på grund av att han själv bara blir effektivare och effektivare. I den här dokumentären följer vi med på ett experiment där Wynorski försöker göra en långfilm på endast tre dagar.

Wynorskis frilla är i paritet med hans filmer.

För oss som älskar film är det alltid kul att följa med behind the scenes, även på en film som "The Witches of Breastwick" som Wynorski jobbar med i den här dokumentären. Tempot är rappt - både sett till själva dokumentären och till Wynorskis arbete. Man utnyttjar stressen och irritationen på inspelningen till att skapa en ganska komisk stämning i den här filmen. Det hjälper naturligtvis till att Wynorski kan bli rätt vresig när saker inte går som han tänkt sig. Bilderna från inspelningen varvas med intervjuklipp där folk som haft med regissören att göra talar om denne och det är inte speciellt många Wynorski-hatare man letat upp precis. Trots att folk irriterar sig på honom under inspelningarna tycks det ändå läggas åt sidan efteråt då de tilltalade uttrycker en överseende kärlek för honom.

BETYG: 4/7 Klart sevär dokumentär även om man inte är bekant med Wynorskis B-filmsalster.

Produktionsmöte och fotografen Andrea Rossotto ser redan frustrerad ut.

Julie Strain och trött hund.

Roger Corman har bara gott att säga om sin efterträdare.

Glad inspelninsstund.

Ett av Wynorskis genidrag: att köpa överblivet material från A-filmer för att sedan klippa in det i sina egna rullar.

Fler Wynorski-tricks. Att simulera ljuset från en brasa gör man enkelt med ett gäng ficklampor.

Lång trailer.