What is this shit?

Mitt foto
Här presenteras och recenseras skön kultur i form av filmer som oftast ligger utanför den pisstråkiga mainstreamen. Betygen beror helt och hållet på författarens humör för tillfället och god smak har sällan företräde. Ett kulturarv som hamnat i garderobens innersta skamvrå ska lyftas fram och främjas! Samtidigt kan den stora massans film ibland få sig ett värdigt omdöme. Det är fritt fram att lufta allehanda åsikter här.

onsdag 1 augusti 2012

CELLULOID HORROR (2007) Kanada, 92 minuter. Regi: Ashley Fester.



Den sanna kärleken

"Ska det vara så jävla svårt att få en sponsor?"

Kier-La Janisse startade som en naiv ung tjej med en enorm kärlek för genrefilm upp den totalt oberoende filmfestivalen Cinemuerte i Vancouver. Oberoende främst p g a brist på intresse från stat och näringsliv att sponsra i deras ögon en extremt marginell företeelse med förkastligt kulturellt värde. Detta stoppade inte Janisse utan hon visade att man kan genomföra i princip vad som helst med den rätta passionen.

Det är roooligt med brutala skräckfilmer.

Äntligen! Efter en låg radda mediokra och dåliga filmer får Udda Film äntligen sätta tänderna i en riktigt bra film. Tekniskt sett? Nej. Produktionen skriker lågbudget och det finns en del taffligheter med ljudet och fokus på kamerorna. Det känns som om det mesta av budgeten på den här dokumentären måste ha gått till rätten att använda alla filmklipp och filmmusik. Men - den har ett bra tempo och trots alla smakprov vi får av filmerna som visas på festivalen blir det aldrig långdraget och segt. Det är dock som vanligt med de flesta dokumentärer att subjektet gör filmen. Denna enastående unga kvinna med en driftighet som bara överträffas av hennes passion.

Legenden får en fin lifetime achievement award.

Janisse både motsvarar fördomarna och kontrasterar dem gällande vad för slags människa som är intresserad av och håller på med sådana här filmer. Hon kommer från en trasig uppväxt som kulminerade i att hon attackerade sin far med en kökskniv. Hon lyssnar på punk och hårdrock samt är tatuerad och har näsring. Rena rama stereotypfiguren för en som gillar skumma skräckfilmer. Samtidigt är hon kvinna i en väldigt mansdominerad värld och framstår som egentligen ganska lågmäld och sårbar. Passionen är dock hennes stora styrka och drivkraft. I och med den lyckas hon komma i kontakt med de rätta personerna för att genomföra detta till synes dömda projekt. Hon skapar helt enkelt sin egen lycka. Det är häftigt att se hur hon lyckas knyta kultlegender som Jörg Buttgereit och Jean Rollin till festivalerna och när Udo Kier dyker upp och helhjärtat kastar sig in allehanda aktiviteter för att stödja Janisse är det direkt rörande. Utan tvekan är det hennes person och kärleken till dessa filmer vilka Udda Film delar som gör denna film. Kier-La Janisse är en hjälte!

BETYG: 5/7 Subjektet i den här filmen är en fantastisk person med en passion Udda Film delar vilket gör den här dokumentären mer än sevärd.

Kier-La gifter sig med sin creepiga pojkvän.

Ett skojigt litet arrangemang för att dra in lite kulor till festivalen.

En snubbe som tydligen inte visste vad han gav sig in på när han kollade in "Cannibal Holocaust". Ambulans nästa.

Kier-La och Kier. Udo ställde frikostigt upp med sin person för att promota festivalen. En hedersknyffel!

Kier-La lyckades med konststycket att få "Nekromantik" frisläppt i Kanada efter att den varit totalförbjuden.

Trailer där asen på YouTube missat en del snaskiga detaljer.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar