SHOOTER (1988) USA, 90 minuter. Regi: Gary Nelson.

 

 

Att skjuta i Vietnam

Så ska man skjuta i krig.

 

Matt (Jeffrey Nordlng) är en äventyrslysten fotograf som jobbar på en redaktion i Saigon mitt under brinnande krig. Han jagar den perfekta krigsbilden och ett gig med tidningen Life och han hoppas uppnå båda dessa mål genom att haka på B-kompaniet i fält.

Schyst! Kamera med undertexter i sökaren!

 

Om man inte visste att detta var en TV-film skulle man nog snabbt gissa detta ändå då storyn känns ganska ytlig och spretig. Man känner inte alls av krigets fasor utan allt är bara skoj och äventyr. Karaktärerna är ungefär lika multifacetterade som i en Åsa Nisse-film med en fransman som förutom att skjuta fotografier även skjuter fiender, en tysk som plundrar tempel och en redaktionschef som ständigt gapar på den vietnamesiske fotolabbkillen. Mitt i allt dyker även en ung Helen Hunt upp som i en marginalroll som Matts flickvän.

En ung Helen Hunt. FYI: Dalen heter Ia Drang...

 

Märkligt är att Matt, som är så kåt på att få till lika bra krigsbilder som Robert Capa och vinna priser, samtidigt skickar in sina bästa fotorullar inkognito som den mystiske Growald vars arvode går till ett barnhem. Det går inte riktigt ihop men skapar en nödvändig bihistoria i filmen. Trots dessa ovan nämnda svagheter är det en rätt okej film som rullar på i ett bra tempo och har hyfsade krigsscener. Kan man bara förbise den smått pilsneraktiga comic reliefen och diverse luckor så går den faktikst att se.

BETYG: 3/7 TV-film och det märks. Svag story och pajiga karaktärer men ändå rätt okej.

Matt framför sitt Robert Capa-altare.

Kunde ha varit skönt att resa genom Vietnam så här istället för med ett tåg med träbänkar, modell parkbänk.

Matts mystiska alter ego.

Alan Ruck i rollen som Stork. Eller är det i rollen som en dorkig Ed Norton?

Ja ja, är det en vietnamfilm måste man ha en sån här bild.

Gots to have that sweet lovin'.

R&R i Bangkok.

 

Tyvärr inget videoklipp denna gång.