BLACK DYNAMITE (2009) USA, 84 minuter. Regi: Scott Sanders.

 

 

Stick it to tha main man!

Lookin' sharp!

 

Black Dynamites (Michael Jai White) bror blir mördad i en droguppgörelse. Droger förvandlar föräldrarlösa barn till knarkare och en infernalisk komplott hotar den svarte mannens maskulinitet. Detta är inget som Black Dynamite tänker låta passera utan åtgärd.

Ass whupping fu!

 

Det var med små ofrivilliga ryckningar av nervositet vi satte oss i TV-soffan för att kolla in den här neo-blaxploitation-rullen. Det är nämligen farlig mark man beträder när man ska göra en skämtsam hyllning till denna fantastiska genre. Lyckligtvis balanserar man på rätt sida av gränsen och med undantag för några överdrivna pajigheter, som exempelvis micken i bild, ser man till att avhålla sig från överdriven parodisk "humor"

Utmärkt originalmusik i denna.

 

Trots att man inte jobbade med världens största budget lyckades man återskapa hela 70-talsatmosfären på ett fantastiskt sätt. Garderob och rekvisita är utmärkta (förutom en och annan peruk) och med hjälp av gammal skåpmat från Sonys bildarkiv lyckas man även få till schysta action-scener med de rätta bilarna och explosionerna. Det märks väl att de inblandade kan sin blaxploitation-historia då den ena karaktärshyllningen avlöser den andra och i vissa fall på ett snyggt subtilt vis. Rekommenderas!

BETYG: 5/7 Lyckad blaxploitation-hyllning som även om den inte är fylld av asgarv och upphetsande element skänker en skön 70-talskänsla till tittaren.

Filmens hyllning till alla Huggy Bear där ute.

Byron Minns plockar fram sin bästa Rudy Ray Moore.

Michael Jai White plockar fram sin bästa Shaft.

Black Dynamite leker doktor.

Den obligatoriska seriösa bruden som av en händelse är vacker.

Who dat? Jamen det är ju Arsenio Hall.

Hoppsan! John Salley, NBA-mästare med bl a Los Angeles Lakers, i sin finaste söndagsstass.

Da Honkey House!

 

Trailer