What is this shit?

Mitt foto
Här presenteras och recenseras skön kultur i form av filmer som oftast ligger utanför den pisstråkiga mainstreamen. Betygen beror helt och hållet på författarens humör för tillfället och god smak har sällan företräde. Ett kulturarv som hamnat i garderobens innersta skamvrå ska lyftas fram och främjas! Samtidigt kan den stora massans film ibland få sig ett värdigt omdöme. Det är fritt fram att lufta allehanda åsikter här.

måndag 4 maj 2015

HUMAN BEASTS (1980) Spanien/Japan, 91 minuter. Regi: Paul Naschy.



Funkyzeit mit Bruno

En inledning med Morricone-musik på en backdrop av en Pieter Bruegel-målning lovar gott.

Paul Naschy spelar Bruno, en lejd mördare inhyrd av en japansk terroristgrupp för att leda denna i en juvelstöt. Till på köpet har Bruno ett förhållande med ledarens syster (Eiko Nagashima) som han dessutom gjort med barn. Bruno sviker dock gruppen och en jakt på honom utbryter vilken lämnar honom dödligt sårad. En familj hittar och hjälper honom men vad har de för motiv?

Bruegel visar oss att vi blir könslösa på yttersta dagen.

Inspirerade av Walpurgisnattens filmval med Naschy i huvudrollen (El Retorno de Walpurgis (1973)) bestämde vi oss för att slänga på ytterligare en av hans filmer och denna gång en mindre hårig variant då inga varulvar dyker upp i denna film.

Blir det en happy ending för Bruno i denna film?

Stämningen sätts direkt av ett härligt Morricone-soundtrack. Märkligt nog dyker inte mästarens namn upp i varken för- eller eftertexterna. Man känner dock direkt igen tongångarna och de bidrar starkt till filmens kvalité.

Stilikonen Naschy visar var modeskåpet ska stå.

Våfflan inleds som en action-packad brottshistoria men övergår senare till ett skräckartat mysterium med vissa pajiga inslag. I några scener kliver man definitivt över PK-tröskeln och sådant lockar ju alltid till stora leenden här på Udda Film. Våldet tenderar att vara av det brutalare slaget om än inte speciellt trovärdigt genomfört av effekt-teamet. Pajigast är väl när en brud blir sprängd och vi presenteras för den klassiska lealösa dockan som kommer flygande. Sammantaget är detta en klart underhållande rulle.

BETYG: 5/7 En stark fyra...Okej då, en svag femma ger vi denna. Morricone tippar väl över bägaren här.

Självklart kan man spränga en trabantliknande* bil med ett par välriktade MP40-skott.

Finns väl träligare ställen att dö på.

Skönt icke-PK-ögonblick.

Någon fluktar.

Denna bild ackompanjerad av djungeltrummor: PK?

Den gode doktorn är i själva verket en åldrad Emil i Lönneberga.

Huga! Antastad när man är sjuk och svag. Kan man drabbas av ett värre öde?

PK-festen når sin kulmen.

Definitionen av den klassiskt nonchalant stängda morgonrocken.

Hoppsan! Ett klassiskt fjärtskämt letar sig in i handlingen.

"Ooga chaka, ooga chaka, ooga ooga ooga chaka..."

Veterinären har en känsla för stil.

"Så du gillar julskinka säger du? Oink oink motherfucker!"

"Vår jüüülskinka har rymt!"

En del samlar på frimärken, andra på...ja...

En dekadent maskerad.

"Jaha, klart som fan jag ska bli Napoleon."

Doktorn har hittat en riktigt fin maskeradkostym.

Trailer

*Ja, vad fan vet vi om bilmärken???



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar