FORTUNE COOKIE (1991) USA, 32 minuter. Regi: Darren Aronofsky.

Inget omslag till filmen så vi kör en bild på en ung Aronofsky istället.

Alla börjar någonstans...

Det går inget bra för Harold.

Harold (Dean Cleverdon) är en förlorare till försäljare som förmodligen inte ens skulle lyckas sälja vatten till törstande i öknen. Efter en lunch på en kinarestaurant öppnar han en lyckokaka som meddelar honom att detta är hans lyckodag. Efter ett tag accepterar han tanken då han tycker sig ha haft tillräckligt med olycksdagar. När lyckan faktiskt vänder utvecklar Harold snabbt ett lyckokaksberoende...

Harolds kollega och överman. Subtilt skådespeleri som ni ser.

Det var ju lite spännande att komma över en studentfilm gjord av en blott 22-årig Aronofsky och se hur denne duktige regissör presterade i början av sin karriär. Jag kan väl bara säga att det är en hoppingivande upplevelse då detta är en anskrämlig skitfilm som bevisar att man mot alla odds kan gå från klåpare till toppregissör. Nu kanske jag tar i allt för hårt mot en stackars filmstudent, men det är ju fucking Darren Aronofsky vi talar om här!

Jösses Darren, var fan hittade du de här typerna? Lokala amatörteatern?

Det mesta är uselt i den här kortfilmen, allt från det teatrala skådespeleriet till kamerajobb och ljudläggning. Man skulle kunna tro att Aronofsky och ett par polare slängt ihop filmen lite snabbt men eftertexterna vittnar om en ganska stor stab där då alla tycks vara klåpare. Man kan ana början till Aronofskys stil i en del snabba klipp när Harold är på försäljarstråt och dessutom gjorde han ju mer lyckade projekt senare med författaren Hubert Selby Jr. Lite kul är också att Aronofskys "leading pervert" Stanley B. Herman redan är med i den här filmen i en udda roll där han ger Harold sköna inviter. Herman är även med i "Black Swan" där han spelar den smått framfusige farbrorn på tunnelbanan.

BETYG: 2/7 Nej, jag ska inte vara snäll bara för att det är Aronofsky. Det här var skit och hade kunnat lyftas en hel del, trots tekniska brister, om man haft lågmäldare skådisar. Detta är ju regissörens jobb att se till... Endast Hermans inviter lyfter betyget ett snäpp.

Stanley B. Herman börjar med sina inviter.

Enter the lyckokaka!

Eftersom det är Harolds lyckodag eskalerar det bilburna pervots skamliga förslag.

Harold blir lite taskig i kistan av all kinamat.

Till kollegornas förtret charmar Harold även den mest svårflörtade kunden.

Kom igen nu för fan, hoppa in!

Godbitar, d v s Hermans inviter. Tyvärr är audion något i osynk vilket inte gick att korrigera i det crappiga programmet jag använder.