Här presenteras och recenseras skön kultur i form av filmer som oftast ligger utanför den pisstråkiga mainstreamen. Betygen beror helt och hållet på författarens humör för tillfället och god smak har sällan företräde. Ett kulturarv som hamnat i garderobens innersta skamvrå ska lyftas fram och främjas! Samtidigt kan den stora massans film ibland få sig ett värdigt omdöme. Det är fritt fram att lufta allehanda åsikter här.
En svart mässa är en bra ursäkt för att supa och röka en fet. Hail Satan kids!
Leila (Mercedes Molina) är en ung dam som gillar att gå på svarta mässor med sin pojkvän, för som alla vet är Lucifer inte den som fördömer användandet av droger och brist på klädsel. Att bevista sådana här evenemang kan tyvärr ibland få allvarliga följder, något som blir tydligt i Leilas fall då hon efter en bilkrasch på väg hem från mässan börjar uppträda väldigt aggressivt och psykotiskt. Den lokale prästen (Paul Naschy), som är vän av hennes familj, kallas in av oroliga släktingar men till en början avfärdar den rationelle prästen hennes beteende som en följd av olyckan samt uppbrottet från pojkvännen. Snart inträffar dock en serie mord, samtidigt som Leila börjar bete sig märkligare och märkligare.
Fantastiskt luftig och fin skrud med precis lagom längd på slitsen. Kanske nåt att tänka på till i sommar kill...ehh..tjejer?
Europeisk exorcism med inslag av nakenhet och billiga effekter - det kan väl inte misslyckas...eller!? Jo tyvärr, återigen förväntade jag mig för mycket av en film och serverades istället en ganska seg och tråkig historia. Leilas förslavning av ondskans makter är varken skrämmande eller skojig och den drar ut på tiden för att först blomma ut ordentligt i slutet av filmen. Under tiden pågår något av ett mordmysterium med ockulta övertoner då diverse offer dyker upp med huvudet vridet 180 grader. Trist och pratigt. Det senare är ju inte så kul när man i princip skiter i karaktärerna. Att avslutningen på filmen var helt värdelös hjälper ju inte heller.
Filmens vovve är döpt efter en svensk hockeytränare. Svaret kommer längre ner. (Nej, det är inte Curre Lindström!)
På den positiva sidan finns ett fåtal sköna satansmässor där damerna har lämplig icke-klädsel. Vi har en trossniffande chaufför som heter Udo (Luis Induni) och givetvis ganska fin scenografi då vi snackar spansk skräck från 70-talet. Jag klagade i förra recensionen på omotiverad fisheye-lins och i den här filmen har vi motsatsen med effektfull användning av supervidvinkel bl a vid satansmässorna. Den absoluta höjdpunkten i filmen var dock när Leila kallade till sig Satan och då gjorde detta på tyska. Booyaa! Dessa postivia egenskaper till trots är detta en riktigt långtråkig film så det smärtar mig lite att ge den:
BETYG: 2/7 Otroligt hårt omdöme och det var snudd på en 3:a bara p g a det tyska elementet men tyvärr var jag riktigt uttråkad under större delen av filmen och dessutom lite besviken p g a mina förväntningar.
I och med att vi tycks ha gått in i en ny moralskitnödig tidsålder tvår vi härmed våra händer gällande ansvar för innehållet i denna lysande kulturblogg. Vi kan helt enkelt inte ansvara för de missförstånd som kan tänkas uppstå när man inte förstår sarkasmer eller den humorform där man säger motsatsen till vad som är sant för komisk effekt. Allt är inte blodigt allvar, kära dumskallar.
#JeSuisMrCool #RIPSiewertÖholm
BEST OF UDDA FILM
Mot all förmodan ger vi en del filmer riktigt högt betyg. Här hittar du alla de pärlorna. Klicka på bilden för att komma till filmhimmelen!
OBS! Om din sökning aldrig ger ett skit kan felet vara att du inte söker från förstasidan. Ja, sökmotorn är i paritet med vissa filmer här... Klicka bara på Udda Film-loggan högst upp så kommer du till förstasidan. Gör sedan ett nytt sökningsförsök!
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar