What is this shit?

Mitt foto
Här presenteras och recenseras skön kultur i form av filmer som oftast ligger utanför den pisstråkiga mainstreamen. Betygen beror helt och hållet på författarens humör för tillfället och god smak har sällan företräde. Ett kulturarv som hamnat i garderobens innersta skamvrå ska lyftas fram och främjas! Samtidigt kan den stora massans film ibland få sig ett värdigt omdöme. Det är fritt fram att lufta allehanda åsikter här.

fredag 21 december 2012

JACK THE RIPPER (1976) Schweiz/Västtyskland, 88 minuter. Regi: Jesús Franco.

 
 
Mor begår hor...

"Det går en mördare lös..."
 
 Franco-festivalen fortsätter med ytterligare en Erwin C. Dietrich-producerad rulle. Check it out yo!

Doktorn med sin lilla medhjälpare.
 
I det dimmiga viktorianska London verkar läkaren Dr. Orloff (Klaus Kinski) som filantropisk helare på dagarna och kallblodig mördare på nätterna. Hans mordiska nattpersonlighet får öknamnet Jack The Ripper och inspektör Selby (Andreas Mannkopff) försöker förgäves finna honom. Det är inte förrän Selbys ex-flickvän Cynthia (Josephine Chaplin) ger sig in i leken och agerar lockbete som man börjar närma sig mördaren.

Och detta är anatomiskt möjlig hur?
 
I och med att Franco hade Dietrichs schweizerfranc i fickan kunde han sväva ut i detta kostymdrama som var något av ett önskeprojekt för honom. Tyvärr är det inte en önskefilm för oss på Udda Film då den är väldigt långsam på fel sätt samt att viktorianska kostymmiljöer inte riktigt flyger här på redaktionen. Av någon anledning förknippar vi den eran med Sherlock Holmes och all den skiten med något väldigt astråkigt. Det hjälper då inte att karaktärerna i filmen känns intetsägande och poänglösa. Vem är t ex den gode doktorns lätt förståndshandikappade skyddsling??? Varför är hon med? Tittaren måste alltså känna till Francos gamla film "The Awful Dr. Orloff" från 1962 för att ana att kvinnan är en anledning till den gode doktorns mördande. Han skulle i sådana fall använda mordoffren till att hjälpa skyddslingen få sina ärr reparerade. Vi ser mycket riktigt doktorn smeka skyddslingens ärrade hud. Klaus Kinski är dock bra med sin sedvanliga intensitet. Lina Romay dyker lyckligtvis också upp som ett glatt luder som får avsluta sina dagar på det mest brutala sätt man kan tänka sig. Om än på ett oerhört pajigt sätt om man ska se till specialeffekterna där man uppenbarligen inte hade spenderat mycket av kostympengarna. Vi gillar även förklaringen till Ripperns galenskap som känns adekvat, men annars är denna våffla inte mycket att hurra för.

BETYG: 2/7 Långtråkig historia med pajiga effekter och duktig Kinski.

Kanske en sockerbit kan hjälpa?

En typisk spökande hormorsa.

Hur är det med fiskelyckan Herbert Fux?

Napp!

Klaus..?

Lina Romay gör ett klassiskt knulldockafejs.

Dålig hy?

Blood facial.

Döende och söt.

Ruskigt hur realistiska specialeffekter de hade redan på 70-talet.

Ska man verkligen tala till sin mor på det viset?
 
Trailer auf Deutsch.
 
Ett litet reportage om restaureringen av filmen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar