Udda film: LOVE LETTERS OF A PORTUGUESE NUN (1977) Västtyskland/Schweiz, 89 minuter. Regi: Jesús Franco.

lördag 15 december 2012

LOVE LETTERS OF A PORTUGUESE NUN (1977) Västtyskland/Schweiz, 89 minuter. Regi: Jesús Franco.

Klostret där inte ens Gud kan höra dig skrika...

Fader Vicente ser den odygdiga flickan synda.

Här har vi en av Jesús Francos mer kända filmer så att denna festival inte blir alltför obskyr.

Unga Maria (Susan Hemingway) leker oskyldigt i skogen med sin pojkvän då den lokale pastorn (William Berger) råkar gå förbi. Genast upptäcker pastorn syndigt beteende hos flickebarnet och insisterar på att få rädda hennes själ. Han avtvingar Marias mor alla hennes surt förvärvda besparingar och tar med Maria till det lokala klostret där hennes själ och lekamen skall tuktas. Det visar sig dock snabbt att pastorn och nunnorna på klostret inte är det de utger sig för att vara.

Vad tänker de göra egentligen?

Det här är en av Francos personliga favoriter och man kan förstå varför. Till att börja med är det en väldigt vacker film huvudsakligen filmad runt Castelo dos Mouros i Portugal. Det är dock inte bara själva inspelningsplatsen som är vacker utan även kameraarbetet (förutom vissa obligatoriska sekvenser ur skärpa...) och så förstås den unga Susan Hemingway. Att hon ser väldigt söt och oskuldsfull ut kan bero på att hon bara ska ha varit 15 år när denna rulle spelades in (1975 men släpptes inte förrän 1977). Detta är ju inte helt PK med tanke på innehållet men om hon nu var så ung måste man även lyfta fram vad duktig hon är i huvudrollen. Faktum är att vi får se en hel del goda rollprestationer. Från Bergers depraverade pastor till Ana Zanattis onda abbedissa. Att Franco också fick en schyst budget att jobba med visar ju på att mannen trots allt har en del talang. Något man lätt kan glömma bort när man kollar in en av hans miljoner lågbudgethistorier.

What?

Filmen bjuder på en hel del härligt snusk och Franco ger den katolska kyrkan en rejäl känga som faktiskt lyfter denna rulle från att endast vara en sliskig nunsploitation-fest, även om den nu också är just detta. En obetalbar scen är när den väna Maria ska bikta sig för vår sköne pastor och denne har problem att agera professionellt.

"Bikta dig mitt barn. BIKTA!"

Det som kan kännas lite halvdant med filmen är avslutningen som känns lite hastad. Visst är det en logisk avslutning men ganska fantasilös. Allt som allt förstår man varför denna våffla är en av Francos mer kända och det är ju fantastiskt att Udda Film-redaktionen inte har sett den förut! So much to do, so little time...

BETYG: 5/7 Vacker och sliskig film som med rätta utmålar den katolska kyrkan som roten till allt ont.