Udda film: DEADLY PREY (1987) USA, 89 minuter. Regi: David A. Prior.

lördag 4 september 2010

DEADLY PREY (1987) USA, 89 minuter. Regi: David A. Prior.

Rambo möter Chippendales!

(Jag valde det något ovanliga omslaget ovan då det är mest i paritet med filmens kvalitet.)

Porr för NRA-medlemmar.

Håll i hatten! Här blir det högkvalitativ underhållning. Till att börja med vill jag tacka min favoritkonstnär för påminnelsen om att kolla på detta mästerverk. Tyvärr kollade jag på "trailern" till filmen på hennes hemsida vilket förtog lite av surprise-glädjen då någon hade plockat alla godbitar och presenterat dem som nämnda trailer. Filmen var dock ändå en njutning.

Så här "sönderslitna" blir kläderna när man kidnappas.

Ca 12 mil sydost om Los Angeles ligger i skogen ett hemligt träningsläger där legoknektar övar upp sina "färdigheter" genom att jaga och döda kidnappade människor. En dag råkar de kidnappa fel snubbe. Mike Danton (Ted Prior) är en utomordentligt skicklig f d Special Forces-soldat som snabbt förvandlar jägarna till jagade. När legoknektarnas befälhavare Överste Hogan (David Campbell) kidnappar och förlustar sig på Dantons fru är måttet rågat och skurkarnas skuld kan endast betalas i blod...

"NEJ! VARFÖR!? VA-A-AAAAAARFÖÖÖR?!!?!"

Ja herrejävlar vilken underbar blandning av infantil våldsstory och uselt skådespeleri. Inledningen sätter tonen med män som kollar sina vapen till tonerna av en ödesmättad DX7:a* Det första jaktoffret springer för sitt liv i härligt "söndertrasade" (läs: tydligt uppklippta med sax) kläder samtidigt som mysigt vidriga Rockman-gitarrer agerar ljudkuliss**. När vår hjälte gör entré i rutan är inte extasen långt borta då vi får träffa en väldigt muskulös man med hockeyfrilla, hotpants(!!!) och en total brist på skådespelartalang. Granaterna som används i filmen är i svagaste laget då de kan explodera en decimeter från offret med den enda effekten att offret ramlar av tryckvågen. Vi lär oss även att var än hillbillies dyker upp i Amerika har de samma dialekt. Ja, 12 mil utanför L.A. har vi tydligen amerikansk sydstat och på tal om det är det en smula märkligt att ett jättelikt träningsläger fyllt av tanks och helikoptrar får operera ostört ett stenkast från Hollywood. I love it! När vår homoerotiske läckerbit sedan skrider till handling får vi en skön blandning av Rambo-klyschor med exotiska vietnamfällor och klassisk människojaktfilm. Att sedan folk skriker rakt ut i vanmakt och passion är ju en härlig bonus. Detta är totalt distanslös kalkon när den är som bäst!

BETYG: 5/7 Ja tyvärr, eftersom jag redan spoilats med de bästa scenerna innan jag såg filmen gick jag miste om alla glada chocker. Denna rulle kunde i annat fall ha sniffat på näst intill toppbetyg!

Det finns ingen plats för oduglingar. Ungefär som i Fredrik Reinfeldts Sverige.

Legoknektarnas uniformer varierar.

Se så sömnig vår hjälte är. Bländande skådespeleri!

Här kommer en kameratiltning som heter duga: Vår hjälte i sin fulla muskulösa glans!

Isch! Hotpants!

Tittarnas andhämtning har ökat drastiskt.

Ta-da!

"Rwuff!" Jag tror faktiskt Ted Prior la grunden till den kommande growling-vågen inom metalen här.

Det syns att löjtnanten här är ett fullblodsproffs till elitsoldat, för visst är det det mest praktiska sättet att hålla en knallpåk när man hör ljud i skogen?

Rambo light. Det var för jobbigt att ordna FX till en syscen så man nöjde sig med lite ljudeffekter när vår muskelpudding rättar till sin urledvridna arm.